- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1901 /
194

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

synta. På strandens rensköljda stenar springer en liten
vessla, och på de sandiga stränderna af det deltaland, som
jökelälfven bildar vid sitt utlopp i sjön, springa några små
mosnäppor (Tringa temmincki), Sveriges minsta vadare.
Jökelälfvarnas deltaland utgöra ett omtyckt tillhåll för en
hel del vattenfåglar, och det kan hända, att vi här träffa
den lilla vackra simsnäppan (Phalaropus hyperboreus), så
kallad, emedan hon tack vare sina simhudsflikar på tårna
simmar förträffligt, ehuru hon är en vadare. Hon finnes
endast i det nordligaste Lappland.

Öfver den älf, som utgör aflopp för sjön, se vi ett par
fiskmåsar flyga med långsamma vingslag. På en bredare
del af älfven ligger en lom. Helt makligt låter den sig
drifvas baklänges ned af strömmen och gör blott då och då
några simtag för att ej komma för fort, ett bekvämt och
praktiskt sätt att genomsöka ett fiskvatten.

Sjöarnas fågelfauna är mycket beroende på deras läge.
Äfven uppe på lafheden kan man stundom få se dykänder,
samt gäss och lom åtminstone i videregionen, men de flesta
arterna träffas i den lägre björkskogen. Här finna vi utom
redan omtalade fåglar äfven ett par andra dykänder:
svärtan (Oedemia fusca) och sjöorren (O. nigra), den senare
helsvart, den förra med en hvit vingspegel i den för öfrigt
svarta dräkten. Honorna af båda arterna äro mörkbruna.
Stjärtanden (Anas acutä), som har de mellersta stjärtpennorna
förlängda och tillspetsade, finnes på spridda ställen och
likaså sångsvanen (Cygnus musicus), som dock tycks saknas
i de sydligare fjällen.

Hittills ha vi ej tagit vidare notis om fiskarna i vattnen.
De visa sig ju också ej så ofta, utom då de vid lugnt
väder göra ringar i vattenytan. Om sjön ligger alldeles
spegelblänk, kan man stundom få se, huru harren på de grunda
stränderna långsamt simmar af och an och fångar
insektlarver. Han kan då gå på så grundt vatten, att rygg- och
stjärtfenorna sticka upp ganska högt öfver ytan. De genuina
fjällfiskarna, laxöringen (Salmo trutta), rödingen (Salmo
alpi-nus, äfven kallad rör), harren (Thymallus vulgär is) och siken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:54:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1901/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free