Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föranledts af de stora nyodlingsföretag, som hertig Karl på
1570-talet satte i gång i sitt hertigdöme, och till hvilka han
med löfte om flere års skattefrihet från alla håll i landet
och särskildt från Finland lockade en mängd nybyggare.
Så slogo sig under 1580-talet finska nybyggare ned i
hertigdömet ej blott i Värmland utan äfven i Södermanland och
Nerike, där redan i början af 1580-talet finska invandrare
omtalas i närmare ett tjugutal socknar.
Klubbekrigets fasor ökade strömmen af de finska
invandrarne, som nu också vände sig till öfriga landskap i
Sverige, där de i ödemarkerna funno tillräckligt utrymme
för sin jakt och sitt svedjande och uppförde sina oansenliga
pörten. I Ångermanland slogo sig sålunda redan i slutet
af 1500-talet finnar ned ej blott i kustsocknarna utan äfven
i det inre af landet ända upp emot gränsen mot Jämtland
och Lappland. Till Medelpad torde de kommit ännu
tidigare, och omkring 1600 träffas finnar därstädes i nästan alla
socknar utefter Ljungan.
Härifrån var ej vägen lång till Helsingland. Är 1598
kom sålunda en finne vid namn Per Andersson till Hassela
och bosatte sig först på Riihimäki eller Baståsen, där ännu
på Vidmarks tid funnos lämningar efter hans bostad. Han
flyttade emellertid snart till Köhlsjön, där fyra gårdar äro
grundade af honom och hans söner. Af flere kungabref från
1600-talets början finner man, att ungefär samtidigt en mängd
finnar slagit sig ned i andra delar af Helsingland och
Gestrikland, särskildt i Hanebo, Järbo, Ofvansjö och Ockelbo.
Invandringen fortsattes under Gustaf Adolfs och förra delen
af Kristinas regering, hvarunder en hel mängd finntorp
upptogos i ödemarkerna i det västra Helsingland och Dalarne.
I Helsingland uppgifves finnames antal år 1648, då
invandringen torde kunna anses hafva i det närmaste upphört,
enligt mantalslängderna till öfver 200 personer, men det torde
i själfva verket hafva varit ännu större, då enligt en
tiondelängd af år 1638 i 14 helsingesocknar funnos tillsammans
icke mindre än 72 skattefinnar, d. v. s. skattelagda finntorp,
och det var en allmän klagan att det på finnställena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
