Svenska Turistföreningens årsskrift / 1901 / 229 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förutom de bofaste fanns en hel mängd lösfinnar eller »dreffsefinnar».

Från Alfta. Fot. af JOHN WIGSTÉN

Större delen af de invandrande finnarne voro från
Tavastland eller Savolax, isynnerhet från Rautalampi socken. Då
de i allmänhet lefde afskilda från svenskbygdens invånare i
sina ödemarker, bibehöllo de länge sitt modersmål, trots
regeringens ofta rent omänskliga åtgärder för att förmå dem
lära sig svenskan. Så utfärdade Karl XI år 1682 ett påbud,
hvari han säger sig hafva förnummit, att finnarne i
Helsinglands skogar icke bemödade sig att lära sig
svenska, samt hotar dem, som i detta afseende tredskades,
att drifvas ur landet tillbaka till Finland. Karl gjorde dock
något för att skaffa finnarne undervisning, jämväl på deras
eget språk, men under den följande tiden blef »det arma
folket, som i ödemarken bor», så godt som fullständigt
försummadt, och det var först i vårt århundrade, som man
började göra något för att förbättra finnarnes ställning i
andligt och ekonomiskt afseende.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>