Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det skulle nu återstå att i korthet antyda, under hvilka
förhållanden och på hvilket sätt denna igenfyllning och
af-spärrning af den gamla dalgången ägde rum.
Våra rullstensåsar äro uppbyggda af de grusmassor,
som framfördes af de under landisens botten framilande
smältvattensälfvarna, och aflagrades i närheten af dessas
utlopp vid nedisningsområdets gränser. I samma mån som
landisens gräns vid istidens slut förflyttades norrut och
uppemot det skandinaviska höglandet, följde också isälfvarnas
mynningar med, och därigenom kommo grusaflagringarna
att fortgå i samma riktning, så att de nu i form af
åsbild-ningar markera de lägen isälfvarnas utlopp innehaft under
isens afsmältning. När isens gräns befann sig öfver
Säter-trakten, nådde hafvet omkring 190 meter öfver sin
nuvarande yta, och Kullsvedens åsbildningar, som icke nå mera
än något öfver 180 meter ö. h., blefvo då afsatta af en
isälf, som utmynnade under dåvarande hafsytan.* När
iskanten förskjutits litet längre åt väster, aflagrades det
rull-stensgrus, hvaraf något litet blir synligt i Säterdalens botten,
och ännu senare de mäktiga åsbildningarna vid Mossbosjön.
Dessa sistnämnda nådde, i motsats till dem vid Kullsveden,
delvis öfver dåtida hafsytan. Bottnen af den djupa
åsgraf-ven med de många småsjöarna låg däremot under
hafs-nivån. Det ser ut som om dylika bildningsförhållanden
skulle vara särskildt gynnsamma för uppkomsten af sådana
åslandskap som detta, med förgrenade« åsar, åsgropar och
åsgrafvar. Det är nämligen rätt vanligt, att mycket
komplicerade åsbildningar förekomma just i närheten af den
nivå hafvet hade vid åsarnas tillkomst.
Det finare material isälfvarna medförde kom ej att ingå
i själfva åsarna, som till det mesta bestå af rullstenar och
grus, utan utslammades i det framför älfmynningarna
svallande hafvet och blef där aflagradt i form af sådana
skiktade sandsediment, som vi haft tillfälle se i Säterdalens
* Möjligheten häraf förklaras därur, att älfvarnas vatten framdrefs i
tunnlar under isen af det tryck, som det uti dennas rännor stående
smältvattnet utöfvade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
