Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betades med timmerdrifning i stor skala på kronoskogen
för »Bergslagets» räkning. Ute på sjöns is låg timmerstock
invid timmerstock och väntade på att, när snö och is smält
bort, få börja sin långa färd till sågverken vid hafvet. Uppe
i skogsbacken ha arbetarne byggt sina låga kojor; den ena
delen är boningsrum, den andra stall. Ute och inne råder
det mest brokiga virrvarr af olikartade föremål. Resta
mot ytterväggarna stå skidor, invid dem hänga en mängd
seldon, kraftiga timmeryxor och grofva barkjärn; på
hyllor, bord, bänkar och golf ligga comed-beef
burkar, lådor af växlande innehåll och fabrikat, verktyg
m. m. kastade om hvarandra. Människorna äro vänliga och
tillmötesgående, fastän de just inte se så
förtroendein-gifvande ut. Vi taga gärna emot den kopp choklad som
bjudes och tillbringa en treflig stund under lifligt
samspråk.
Långs timmervägen skidade vi genom den ståtligaste
jätteskog af gran upp mot berget, vår längtans mål. Vägen
tar snart slut, och nu äro vi på nåd och onåd öfverlämnade
åt skidorna. Ju större stigningen blir, ju större blir lusten
att lämna skidorna; men sedan man en stund pulsat till
midjan i snön, klifver man belåten upp på dem igen.
Städjan saknar i likhet med en del andra fjäll i Dalarne och
Härjedalen någon skarpt markerad björkregion. Granskogen
går i stället ganska högt upp på fjällets sidor för att där med
ens upphöra. Öfver trädgränsen ligger snön djup med en
härlig skare, endast här och hvar har vinden sopat rent och
där sticka lingonet och ripbäret sina frusna blad upp öfver
gnistrande iskristaller. En ensam hare skuttar på lätta fotter,
så snön yr kring honom, ned mot skogen. Brantare och
brantare blir det, och komna tätt under Lillstädj an, är hvarje
vidare framträngande omöjligt. Vi mätte här med en
geologkompass stupningsvinkeln och visade den sig under oss vara
350; uppåt var den betydligt större. Vi kvarlämna all
vår packning och krypa mestadels på alla fyra uppåt. Snön
ligger flere meter djup, och när skaren brister, försvinner
man nästan alldeles. Vi plumsa i snön och misströsta mer
Svenska Turistföreningens Årsskrift, iqoi. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
