- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1901 /
309

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

huru ofta fingo de ej omplaceras! An tryckte en rem för
hårdt, och än brast gummityget i en söm. Turist! Du är
afundsvärd, om du kan bestå dig en stark och bekväm
rensel. Vår resa var beräknad till 4 dar — liten, men
naggande god. Af packning trodde vi oss ha tagit det minsta
möjliga (= mer än nog). Truppanföraren hade kamera och
bara 2 plåtar. En sorglig brist, för sent upptäckt.

Morgonfriska anträdde vi vandringen från Fridhemsberg
öster ut till Gunnarps gästgifvaregård. Vi hade ej gått
många steg, förrän vi påträffade ett äkta par. På vår fråga
om våglängden fingo vi till svar: »De e la ain mil (La —
antagligen — ett halländskt älsklingsord.) Vell harrskabet
gau mä voss, sau e här ain genväj.» Visst ville vi gå
genvägar från början, och så följde vi dem. Men vi blefvo
snart efter. »Skobboar» (skogsbor) traska fortare än
otränade fotvandrare. Efter en half timmas gående satte vi oss
ned på mossklädda stenar. En strid bäck flöt förbi;
horisonten begränsades af låga, granklädda berg. Mellan dem
låg ett jämnt stycke mark, besådt med tufvor och stenar
och prydt af unga björkbuskar. Här höllo vi vår
morgonbön. Vet du, huru sinnet lyftes, då händerna knäppas vid
trädens sus? Då uppstiger lof med lärkans drill, rakt in i
himlens blå.

»Nej, hör ni, nu få vi allt skynda oss, om vi ska hinna
fram till Fegensjön i dag», upplyste jur. stud. Martin, och
så började vi med nya tag.

Vägen till Gunnarp var betydligt längre än det äkta
paret sagt. Stegmätaren angaf omkring 15 km. Allt högre
steg solen; allt hetare baddade det på vandrarnes ryggar.
En välkommen paus, då frukosten serverades. Gymnasisten
yrkade af lättförstådda skäl på tidig ätning. Han bar
nämligen matsäcken och tyckte, att äten mat var lätt att bära.
Agg, smörgås och pannkakor försvunno som rök för sol.

Vi gingo förbi flera små sjöar; Martin offrade sin
ena plåt på en sådan. Aldrig har jag sett en så mörk,
så klar vattenspegel. Allvarstunga furor stodo rundt om;
nere i djupet summo himlens vingehvita moln. På ena sidan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:54:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1901/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free