Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så snart af det lätt upprörda landsvägsdammet, känner under
en lugn dag med välbehag den lätta fläkt, som uppkommer
genom hästens rörelse, ja, hela människan försättes i en
annan stämning, när hon kommer upp på en häst, än när
hon stoppas in i en vagn eller trampar sig fram på en låg
maskin eller varm och dammig arbetar sig fram på
apostlahästarna. Från hästryggen vidgas vyerna, lättas själen,
flykta vedermödorna, sättas vi i stånd att i fullaste mått
njuta af naturens fägring. Och detta skulle nu också komma
att ske.
Sedan vi passerat Eda glasbruk utan att taga i
betraktande de vackra saker, som där förfärdigas, inträdde vi i
en högstammig furuskog, lämnade bakom oss tullstationen,
från hvilken svenska flaggan svajade och utanför hvilken
damerna i en skuggig vrå njöto af det välsmakande kaffet.
Snart trädde vi ut på den breda gata, som utgör gränsen
mellan Sverige och Norge, och stannade vid det mellan
landsvägen och järnvägen belägna Kungsvägsröset. Af Norge
sågo vi endast skog.
Så bar det af tillbaka genom skogsbygden, på båda
sidor om glasbruket atbruten af öppen mark, och snart voro vi
tillbaka i Charlottenberg, lyckligtvis vid en tidpunkt, då
jäm-vägsrestauranten var öppen, ty den stänges och öppnas vid
de mest besynnerliga tider på dagen. På aftonen ägnades
en stund åt Vrångsälfvens djupt nedskurna, smala dal
nedanför Charlottenbergs bruk, under hvars resliga tallar vi läskade
oss ur Karl XII:s ymnigt böljande källa. Om konung Karl
den unge hjälte gaf sig tid att dricka ur källan, när han i
böljan af 1718 besökte stället, vet man emellertid icke.
Ett präktigt gästabud hos bruksdisponenten fäste denna
dag ytterligare i deltagarnas lifliga hågkomst.
Nästa dag var anslagen åt Edatrakten, och genom
skogsbygden bar det därför af söderut. Efter en half mil reste
Eda kyrka sig framför oss, en kyrka, märkvärdigt nog icke
belägen vid någon sjö, såsom fallet eljest är med de
värmländska kyrkorna. Skogen drog sig nu undan; böljande
åkerfält omväxlade med täcka landtgårdar, och längst bort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
