- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1902 /
210

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Söder om Lidan kommer man in på Larfs hed,
namnkunnig dels från oroligheterna under Gustaf Vasas
regering, då västgötaherrarne här ville kora den »lysande och
vältaliga» Måns Brynteson Lilliehödk till konung, dels från
striderna med Danmark i kung Gustaf den andre Adolfs
tid. Den forna heden är emellertid nu till allra största
delen förvandlad till bördig åker. Några gamla minnesstenar
vittna dock ännu i dag om de händelser som timat där.

I sydligaste spetsen af heden ligga Larfs kyrka och
Onsjö gästgifvargård, vid hvilken senare vi bestämt oss
för att göra vår middagsrast. För att icke få en alltför
lång ridt på eftermiddagen hade Önskligt varit att kunna
förlägga rasten något längre bort, men detta förbjöds af
de »lokale Forhold». — Onsjö är nämligen en af den gamla
goda sortens gästgifvargårdar, där man får utmärkt snygga
rum och präktig husmanskost samt ett godt och
tjänstvilligt mottagande, och där man således stannar med nöje,
då däremot på den återstående delen af vägen intet
lämpligt rastställe finnes. Det blef visserligen stor
uppståndelse i Onsjö när vi redo in på den välkrattade gården,
och den hederliga mor Andersson, som kände mig från mina
föregående ridter och från »beväringsinskrifningsresorna»,
slog med båda händerna mot oss och förklarade det vara

— som hon uttryckte sig — absolut omöjligt att så
oför-beredt servera så höga herrar middag. Men jag
försäkrade, att jag i ty fall kände henne bättre, samt bestämde
helt enkelt att middagen skulle vara färdig om halfannan
timme, hvartill den goda frun helt gladeligt genmälde: att
detta var en helt annan sak, ty i så fall kunde hon kanske
hinna »te nacka nöka kycklinga >.

Sedan vi tillsett att hästarna blifvit behörigen
omskötta, företogo vi en vandring till *Onsjökulle», där en af
*Zätas» förfäder, som varit prost i Larf, var grafsatt. Efter
besöket vid det ganska ståtliga, ehuru af tidens tand något
medfarna grafmonumentet, gjorde vi en tur ned mot Larfs
kyrka, där i den bredvidliggande Bäsängskullen, enligt sägen,
trollen fordom haft sina »bäsahjordar» och fårahjordar in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:54:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1902/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free