- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1902 /
213

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Följande morgon fortsattes ridten öfver V&rg&rda till
Alingsås. Den föregående dagens långa färd bjöd oss
att nöja oss med en dagridt på endast tre mil. Från
Vår-gårda telefonerade vi till den ändan till Alingsås’ hoteil
om rum och mat åt hästarna och åt oss själfva samt om
nödig handräckning vid vår ankomst för hästarnas skötsel;
hvarom allt vi af hotellvärden i egen person fingo de
fagraste löften.

Redan i närheten af Ribbingsberg hade den trakt vi
genomridit förändrat natur. Man märkte mer än väl att
man icke längre var i Skaraborgs, utan i den magrare
delen af Älfsborgs län, hvarest den för denna landsdel
egendomliga » svältnaturen» då och då framträder. Från
Vårgårda till Alingsås löper vägen i kanten på Säfveåns
dalgång, knappa tre kilometer från västra stambanan, och
här är trakten åter bördig samt ganska tätt bebyggd; men
strax till vänster om sig har man nästan hela tiden karga
berg med nästan idel svältor på.

Bland mera bemärkansvärda platser och ställen på
denna del af vägen kunna nämnas: Tånga hed, första Göta
artilleriregementes mötesplats, Vårgårda och Lagmansholm.

Efter en behaglig ridt med en kort rast vid Böne,
anlände vi redan klockan tre eftermiddagen till Alingsås, där
vi efter alla fagra löften väntade oss ett riktigt Eldorado.
Men häraf vardt just icke mycket! Ett stall fanns det
visserligen, men ingen hjälp till hästarnas torkning och
af-putsning och inga rum till oss själfva — endast en ohöflig
hotellvärd, som bad oss bege oss till något annat ställe,
om vi hos honom inte tyckte att »det är bra som det är».
Vi beslöto oss då genast för att här endast rasta middag
och att sedan fortsätta exempelvis till Ingareds
gästgif-vargård. Middag höllo vi emellertid äfven på att bli
utan, ty när vi, efter att själfva hafva ansat våra hästar,
kommo upp från stallet, var matsalen stängd och serveringen
afslutad.

Efter mycket parlamenterande fingo vi dock ändtligen
mat samt slutligen äfven löfte om rum, i anledning hvaraf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:54:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1902/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free