- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1902 /
277

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på hässjan. Ett hotande eller böljande regn trodde man
sig emellertid kunna effektfullt afvända genom att läsa
fader vår baklänges.

* *

*



Det fall, som skördats, kunde samma år v ål-läggas,
d. v. s. att man strax efter skörden drog ihop och ånyo
antände kvarblifna kvistar och stammar och därpå sådde råg
för andra gången. Ett sådant vål-lagdt fall gaf vanligen

Ria af urskogsvirke.

under de följande åren bättre med hö än ett annat.
Redan tidigt bortlades dock vål-läggningen i brukstrakter,
där man med märk-käpp afmätte och kolade det öfverblifna
virket för brukens räkning. Men i aflägsna orter, t. ex.
Finnskoga, bibehöll sig vål-läggningen ända in i senare
hälften af förra, århundradet.

* *

*



Vi nämnde rian eller torkhuset. Så länge svedjebruket
ännu florerade, var rian nödvändig på Finnskogen, och just

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:54:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1902/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free