Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ålderdomliga sevärdheter och minnesmärken. Gärna hade
vi velat bese den, men i klockargården, där kyrknycklarna
förvarades, tycktes morgonsömnen vara mycket djup; våra
högljudda knackningar lyckades ej ådraga sig någon af
invånarnas uppmärksamhet, och vi måste nöja oss med att
betrakta endast den åldriga kyrkans utvärtes skepnad.
Vid 8-tiden kommo vi fram till Penningby. Redan på
afstånd, när vi åkte uppför den skuggiga allén, varsnade vi
mellan det gröna löfverket skymtar af gråa stenmurar
och höga fönsterrader, och när vi hunnit upp till gårdsplanen
och det gamla Sturegodset låg där framför oss majestätiskt
och vördnadsbjudande i det klara solskenet, kände vi att
här hade våra förväntningar ej blifvit besvikna. Det var
en stor, klumpig, på höjden något afstympad byggnad, en
oregelbunden fyrkant, ställd på sned mellan två väldiga,
runda torn. En hög trappa ledde upp till första våningen,
och här och där utbredde vildvinet sin klädsamma grönska
öfver de gråa cyklopmurarna och klängde med sina långa
refvor kring källarvåningens fönster och kring de talrika
skott- och armborstgluggama.
Det var för tidigt på morgonen för att kunna få bese
det inre af slottet, vi beslöto därför att till en början
försöka, om det ej vore möjligt att få beställa frukost i en
närliggande byggnad, hvilken vi antogö vara inspektorsbostad.
Den befanns emellertid vara gårdens kontorsbyggnad, och en
snäll hushållerska, som vi träffade på i det rymliga köket,
lofvade att reda till frukost åt oss, ifall vi ville nöja oss
med sill och potatis. Medan vi väntade på, att sillen skulle
stekas, sökte vi oss genom parken väg ner till den strax
nedanför liggande lilla Väsbysjön för att taga oss ett dopp.
Det fanns intet badhus, men en lång bräda ledde ut i vattnet
och de lummiga strandalama skyddade oss fullkomligt för
obehöriga blickar, ifall det fanns några sådana i närheten.
Det var ett härligt bad, tack vare den ganska tidiga timmen
ännu friskt och svalt. Solen fick tjäna oss som badhandduk.
När vi återkommo väntade oss i kontorsbyggnadens sal
frukosten, som bestod af åtskilligt mer än sill och potatis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
