- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1902 /
329

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dessa marker var skogsvägen lika uppkörd som den bästa
landsväg, och det erbjöd ingen svårighet att komma fram
öfver dessa ödemarker i björkregionen.

Samtidigt med att vi köra förbi en rad timmerlass på
väg till Kiruna, få vi se den första byggnaden, och så äro vi
vid målet för vår färd. En mera tvär öfvergång mellan
ödemark och civilisation torde icke kunna tänkas. Med ens

Högsta toppen af Kirunavaara.
Fot. af B. O. Ekman.

befunno vi oss i en riktig storstad, och ändock behöfde vi
blott se oss tillbaka för att fortfarande tro oss vara ute i
den ödsligaste fjälltrakt.

En lång gata med stora präktiga tvåvåningshus tilldrog
sig först uppmärksamheten. Det var boställen och
arbetarbostäder, som grufbolaget låtit uppföra. Ej långt från
bolagets byggnader låg »kåkstaden», om den ens kan kallas så,
bland björkarna vid Luossavaaras fot. En och annan kåk med
en vägg »jordfast» fanns visserligen. Vi sågo särskildt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:54:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1902/0389.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free