Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men redan innan lapparna kommo i närmare beröring
med nordborna, hade de haft åtskillig känning med den yttre
världen, nämligen i öster eller sydost genom finnarnas
förfäder. Beröringen med finnarna blef till och med så intim,
att lapparna antogo finnarnas språk och öfvergåfvo sitt gamla
idiom, om hvars beskaffenhet vi endast kunna hysa några
tämligen osäkra förmodanden. Vi ha dock troligen åtskilliga
spår däraf bevarade i en del, vanligen oöfversättliga ortnamn,
såsom Ume, Pite, Lule, Sulitelma o. s. v. Under de
årtusenden, som förflutit sedan lapparna antogo finnarnas språk,
har detta hos de olika nationaliteterna utbildats och
förändrats på vidt skilda sätt, så att de bägge folken numera sedan
långliga tider tillbaka alldeles icke förstå hvarandras tal.
Slutligen ha också ryssarna i senare tider uppträdt som
kulturbärare bland lapparna borta på Kolahalfön.
Men jämsides med detta inlånande af främmande
kulturelement har också den ursprungliga lapska kulturen fortlefvat
och utvecklat sig. Det är naturligtvis många gånger svårt
att afgöra, hvad som är gammalt lapskt och hvad som är
långods, men i det stora hela äro likväl de lapska
kulturmomenten tämligen lätt igenkännliga.
Först och främst är naturligtvis allt, hvad till
renskötseln hörer, inhemskt. Man far emellertid icke förstå detta
på så sätt, att det icke också kan förekomma hos något
annat renskötande folk — det är tvärtom så, att en hel del af
denna renkultur träffas äfven hos nomaderna i norra Sibirien
och norra Ryssland, hos samojeder, ostjaker, tunguser och
andra. Ett direkt lån eller kulturutbyte mellan lappar och
samojeder etc. är emellertid knappast tänkbart och åtminstone en
stor del af dessa kulturella öfverensstämmelser måste väl
därför förklaras såsom nödvändigt betingade af de yttre
förhållanden, under hvilka renskötseln idkas, äfvensom af renens
egen natur. Vissa öfverensstämmelser äro emellertid af den
art, att man bör tänka på något slags samband, kanske på
en utveckling ur en gemensam, oändligt långt tillbaka i tiden
liggande källa. Särskildt är detta fallet med skidorna, som
ju äro spridda öfver hela norra Europa och Sibirien och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
