Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som bekant ha lapparna äfven andra slags boningar än
tält. På många håll, särskildt i Härjedalen och Jämtland,
finner man sålunda ett slags fasta kåtor af resta trästammar
med en betäckning af näfver och torf, i andra trakter, bl. a.
hos våra skogslappar, fyrkantiga, timrade kåtor med
pyramid-formig öfre del och i ännu andra trakter, i nordligaste Norge,
de märkliga torfgammerna. Alla ha de emellertid, möjligen
undantagande gam merna,
samma ursprungliga
grunddrag som tältet och äro
byggda efter unge far samma
princip, de må sedan vara
resta i Härjedalens
fjälltrakter eller på Kolahalföns
tundror. Det är
hufvudsak-ligen endast det yttre
omhöljet, som är olika. Då
blir frågan den: är det den
flyttbara tältkåtan eller den
fasta kåtan af torf och
trästammar, som är
grundtypen, ur hvilken sedermera
alla de olika nuvarande
slagen af kåtor utvecklat sig?
Detta står tydligen i nära
samband med frågan om hvilket lefnadssätt lapparna förde
i allra äldsta tid, om de voro nomader eller om de voro
något mera fastboende fiskare och jägare.
För närvarande äro nomaderna blott ett mindretal af
hela det lapska folkets summa — bland de svenska lapparna
således blott något öfver hälften, de öfriga äro nybyggare
eller fiskare. Och i gamla tidei var förhållandet ungefär
detsamma. Under 1500-talet tyckas våra skogslappar knappast
haft några renar alls, utan lefvat på jakt och fiske, hvilket
framgår af skatteböckerna. Kanske har man att i detta
gamla skogslappslif se prototypen for senare tiders mera
* (Se äfven försättspl. 1.)
SKOGSLAPPkXta.* Fot. af förf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
