Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emellan två rundelar två våningar högh, två tvärmurar och
porthvalfvet mellan slotts- och sträckmuren», m. m. 1597
fullbordades västra trappan, och södra våningarna inreddes
på nytt. Nordvästra rundeln med sitt karnap blef färdig
1602. Den togs i besittning af drottning Kristina. Den
nordöstra åter blef fardig 1607 och »blef K. Maj.ts egen».
Slottets andra våning jämte motsvarande rum i de norra
tornen blef den egentliga kungliga våningen. På norra sidan
intill n. ö. rundeln lät drottning Kristina uppföra en
fyrkantig träbyggnad, som användes hufvudsakligen till k.
sängkammare. Den nedrefs på 1750-talet. 1580 hade en
träbyggnad på slottets yttre borggård blifvit uppförd med 11
rum, 19 fönster och 10 spislar, i hvilken hertigen med sin
gemål bodde vid sin vistelse där under byggnadsåren.
Slutligen bör nämnas att 1611—12 uppfördes i stället för den af
trä en förborg af sten och tegel utanför slottsparken vid
inre sidan af vindbryggan jämte två sidomurar därifrån till
slottsparken, hvartill åtgingo 2,158 lass mursten, 24,250 tegel
och omkring 1,800 dagsverken. Denna förborg nedrefs på
1760-talet, då platsen planerades och vallarna mellan tornen
äfvenledes borttogos, utom den på norra sidan, som
jämnades och är kvar än i dag.
Af räkenskaperna känner man ock namnen på de
byggmästare, som ledt det långvariga byggnadsarbetet, bland
hvilka må nämnas Herkules Mida från 1580—96 och Jakob
von Bryssel från 1604, hvilken på 1620-talet afslutade det
stora byggnadsföretaget. Jämte dem förekomma bland
murmästare och stenhuggare flera med tyska och nederländska
namn. Afvenså främlingar bland snickarne. Allmogen i
östra och västra Närke gjorde, utom de »årliga dagsverkena»,
hvilka för det mesta behöfdes för åkerbruket vid slottet,
»hjälpedagsverken». År 1574 t. ex. redovisade slottsfogden
för 7,375 dylika. Knektar användes ock ofta. 1595 var
brådskan så stor, att de fingo arbeta vid ljus. Såväl
byggmästare som arbetsfolk flyttas oupphörligen från det ena
bygget till det andra, såsom till Nyköping, Gripsholm och
Eskilstuna. Så begär den kände konstnären Willent Boy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
