Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vi äga från vår renässans». Något motsvarande måste han
väl här ock hafva åstadkommit, då det gällde en kunglig
borg. Af räkenskaper och bref framgår ock, att han jämte
4 arbetare 1616 och 1617 höll på med taket i norra rundlarna.
Änkedrottningen klagade öfver att arbetet gick långsamt.
1627 fick han ersättning för »panel som han gjort och
uppslagit under taket i ståthållarens rundel». 1621 arbetade
han på dörrar med inläggningar, som skulle till Eskilstuna.
Jämte honom arbetade bland andra Nils Snickare, som varit
anställd vid Gripsholm. Ar 1601 boaserade han taket i
hörnrummet till nordöstra rundeln. Om panelningar och
boaseringar tala räkenskaperna ofta. Målare liksom
stenhuggare voro för beständigt sysselsatta. Slottet har därför
vid denna tid helt visst ej saknat en rikare och mera
konstnärlig dekorativ utstyrsel. Liksom också
inventariehandling-arna utvisa, att fateburen på slottet varit ganska rikt
försedd med dyrbara bonader, franska och turkiska tapeter,
täcken och sängkläder med kostbara öfverdrag, skifvedukar
samt bänkedynor. I flera af rummen funnos äfven konterfej.
Då slottet nu stod färdigt med hela sin storartade
massa till den utsträckning, det i hufvudsak intill våra
dagar haft, torde ock dess dimensioner böra angifvas. Från
marken till taklisten har det en höjd af 78 fot. Längden
mellan tornen är olika, varierande mellan 94 och 140 fot.
Inre borggården är 85 fot lång och 42 fot bred. Murarna
hafva en ansenlig tjocklek, varierande mellan 10 och 5 fot.
De torn, som icke blifvit vid restaureringen påbyggda, hafva
en höjd till takfoten af 46 fot. Blott det nordvästra tornet
har ännu kvar sina skottgluggar.
Med slottets fullbordan var ock dess egentliga
glansperiod förbi. Sällan besöktes det härefter af någon kunglig
person. Till residens användes det ej mer och som faste
behöfdes det icke numera. Det stora landtbruket, hvarom
nedan skall talas, upphörde. De flesta utägorna afsöndrades
och bortskänktes, delvis till staden, eller försåldes. Gårdar
och gemak började stå tomma och öfvergifna. Ståthållaren
själf, Karl Bonde, flyttade ned i ett trähus på yttre borg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
