Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen af de olika djurslagen samt af kvarnar, fisken och
humlegårdar. Allmogen i Örebro härad hade utgjort icke
mindre än 4,68 ir/2 dagsverken. Till gräfning och dikning
hade dalkarlar användts, o. s. v. — 1562 funnos enligt
fogdens redovisning i slottets ladugårdar 500 djur af alla slag,
inberäknade 50 hästar. Den dagliga personalen, som då skulle
underhållas, utgjorde, inberäknadt ladugårdsfolk, kvarndrängar,
fiskare och slottsbåtsmän, i medeltal 178. — Det synes äfven
hafva varit meningen att vid slottet anlägga ett stuteri, enär
fölston fördes dit från både Stockholm och Kungsör.
Hertig Karl vistades ofta och gärna på Örebro slott.
Redan som 12-årig gästade han här i fyra dygn, åtföljd af
64 personer. 1562 vistades här också under sin friarresa
till prinsessan Cecilia markgrefven Kristoffer af Baden.
Åtföljd af 70 personer bodde han på slottet i 16 dygn, men
sjuknade därunder och sköttes af »Kongl. Maj:ts doctor».
(Dio-nysius Beurreus ?)
Tidtals höll ock hertig Karl hofhållning här, såsom åren
1573, 75, 77, 85, 86, 89 och 96. Detta år föddes här hans
yngsta dotter Elisabeth och döptes här den 25 april i närvaro
af en mängd förnäma gäster. Hit sände han ock sin gemål
och barn för att vara i säkerhet, då han 1598 rustade sig
till den afgörande kampen mot Sigismund. — Såsom konung
uppehöll han sig här likaså och höll, såsom bekant, här två
riksdagar 1606 och 161 o. Här på slottet lät han sin son
Gustaf Adolf den 24 april 1611 högtidligt efter riddarsed
iklädas harnesk och vapen och förklarade honom »varaktig»,
skicklig att bära vapen och myndig.
Under den närmaste tiden höllos i Örebro två märkliga
riksdagar 1614 och 1617, då den s. k. rikssalen å slottet lär
hafva varit begagnad. Vid den förra antogs en ny
rättegångsordning, och en öfverdomstol, hofrätten, inrättades; vid
den senare, som är synnerligt märklig, antogs, såsom bekant,
rikdagsordningen, handelsordningen, omarbetad, gillades och
skjutsordningen förnyades, hvarjämte antogs den s. k. »Örebro
religionsstadga», som blifvit kallad »ett protestantiskt
sidostycke till de katolska ländernas kättarlagar».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
