Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
atom af den manliga klädedräkten — och vände mig om
för att kasta en afskedsblick på landskapet, då såg jag solen
lysa upp igen och frid och välsignelse vända tillbaka till den
hårdt pröfvade bygden!
* *
*
Så ofullständig min bekantskap med Västerdalabergen
än kom att blifva, speciellt genom väderlekens ogunst, så kan
det dock hända, att iakttagelserna icke alldeles sakna värde
ur vetenskaplig synpunkt.
Det framgick, att likheten med Västgötabergen i yttre
habitus var tämligen obetydlig, och mindre ju längre norrut
bergen stå i serien. Med sina mer eller mindre vågformiga
konturer — åtminstone från mina utsiktspunkter — tycktes
de snarare påminna om diabasgångar än om platta täcken,
äfven om de naturligtvis hade vida bredare ryggar än vanliga
gångar. Nu äro många dylika gångar intet annat än rötter
till täcken, som en gång utbredt sig öfver eller emellan
sandstens- och andra sedimentlager; såsom de nu visa sig hafva de
icke från början nått upp på ytan. Det vill således synas som
om topografien skulle gifva en antydan om, att lavan i
Västerdalarna icke, som på Västgötaslätten, fatt välla fram fritt i
dagen. Topografien skulle härmed tjäna till att bestyrka
TöRNEBOHMS på rent geologiska grunder fotade antagande,
att lavaflödet här ursprungligen stannat inom öfre
sandstens-lagret, såsom det ju ännu gör i Hemfjället.
Då vi sedermera finna likheten med de landskapsformer,
som grundlagts af en från början fritt flytande lava, tilltaga
söderut, på samma gång som trapptäckena här blifva
mäktigare, så hafva de gamla utbrotten tydligen koncentrerat sin
styrka på distriktets södra delar. Här trängde lavan
närmast ytan, norrut fastnade den djupare ned i sandstenen, och
längst i norr, i Hemfjället, har det ännu icke lyckats ytans
frätande krafter att aflägsna betäckningen och blottlägga den.
För att fa säkrare hållpunkter vid hithörande frågors
besvarande — speciellt frågan om vi hafva att göra med sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 21:55:09 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stf/1903/0241.html
