Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att börja med må erinras därom, att bland de
åtskilliga orter (främst Björkö i Mälaren) och städer (Sigtuna,
Kalmar, Stockholm, Borgholm, Visby), för hvilka man gjort
anspråk på identitet med Ansgarii Birka, den ort där
kristendomen först blef bofast i Sverige, äfven Söderköping
blifvit nämndt, men de bevis, som anförts för att åt
Söderköping vindicera denna ära (se L. C. Wiede, »Nytt svar på
den gamla frågan: hvar låg Ansgarii Birka?», 1876), kunna
ej anses hafva bringat en af forskningen erkänd slutlig
lösning af den svåra och omtvistade frågan, som för öfrigt
redan framkallat en hel litteratur. Man må erinra sig att
Ansgarii Birka låg i ruiner långt innan vår svenska historia
börjat, och de utländska källor, som måste anlitas för frågans
lösning på historisk väg, äro alltför knapphändiga för att
kunna ge ett pålitligt resultat. Hela frågan måste därför
tillsvidare stå öppen och vi begifva oss i stället till en
mera fast historisk mark.
Om det forntida Söderköpings utseende, sådant det var
under medeltiden, har man svårt att numera i detalj göra
sig en föreställning. Senare tiders begrepp om prakt måste
betydligt reduceras, när man vill rekonstruera bilden af den
gamla köpmansstaden. Såväl adelns som prelaternas boningar
voro nog oansenliga enligt våra begrepp. Hvad staden
haft präktigt i byggnadsväg har, så när som på ett par
kyrkor, för länge sedan ödelagts, dels genom fiendens
härjningar, dels genom stora eldsvådor, öfversvämningar och
folködande farsoter. Såsom nära beläget till kusten har
Söderköping fordom flera gånger varit utsatt för
brandskattning och ödeläggelse. Sålunda gjorde de mecklenburgska
»hättebröderna» (vitaliebröderna) år 1393 en påhälsning,
hvarvid de plundrade köpmännens magasin och »gatubodar»
och, som det heter i en gammal berättelse därom, »skonade
hvarken ålderdomen eller helgedomarne». Danskarna hade
också i en senare tid ett godt öga till den, trots allt,
välmående staden och särskildt utmärktes åren 1517 och 1567 af
deras plundringar och brandskattningar, ja, ännu 1612 gjorde
de en påhälsning och sköflade staden grundligt. Vid det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
