Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1421, 1512 och ännu så sent som 1586, vid hvilket
sistnämnda tillfälle församlingen hos konung Johan III begärde
hjälp till uppförande af nytt tak och torn, emedan kyrkan
»under fäjdetiden (troligen 1567) blifvit sköflad och förbränd».
Redan 1512 var den emellertid så illa medfaren, att
domkapitlet i Linköping då måste utställa tiggarbref till alla
församlingar »östanstång» med uppmaning att samla medel till
anskaffande af nödiga kyrkokärl, klockor m. m.
Namnet »Trefaldighetskyrkan» finnes ej numera kvar
såsom beteckning för någon kyrka i Söderköping, men har
efter all sannolikhet fått vika för ett annat, och detta
kan då knappast vara något annat än Drothem (uttalas
med långt slutet 0 liksom i »sot», »blod»). Namnväxlingen
är ju rätt underlig, och man har ej haft så lätt att reda ut
den saken. Man har sökt förklara den genom att hänvisa
till en mellanform S. Drottens kyrka. Under 1300-talet
förekomma nämligen i urkunder både 5. Drottin, Drotand och
S:a Dorothea såsom benämningar för en församling i
Söderköping. Treenighetens begrepp skall, så har man resonerat,
ej varit rätt tillgängligt för det obildade folket, som i stället
ersatt det med ett ord betecknande »Gud fader», drotten.
Ett likartadt.byte har ägt rum i fråga om fyra andra
medeltidskyrkor ^i Norden, och det bör således — har man
förmenat — äfven kunna tillämpas på Söderköping. Nu är
emellertid att märka, att af dessa fyra kyrkor tre tillhörde
Danmark £(de äro belägna i städerna Slesvig, Viborg i
Jylland och Lund, som ju under medeltiden också var danskt)
och den fjärde låg inom Visby, som långa tider var under
annat välde och inflytande än svenskt. Beviskraften är således
ringa. Därtill kommer att ordet »drotten» troligen aldrig
varit något populärt svenskt ord, och det är här just fråga
om ett uttryck insatt af folket i stället för ett af präster och
myndigheter officiellt begagnadt (S. Trinitas, treenigheten).
I professor Söderwalls ordbok öfver svenska medeltidsspråket
förekommer ordet drottin blott i två citat, det ena ett
ordspråk, det andra en stereotyp hälsningsformel (som lyder
ungefär lika på fornisländska). I det äldre lagspråket är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
