Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så finna vi af historien att här under medeltiden hållits en
mängd möten, såsom herredagar, kyrko- och riksmöten, många
af stor och vidtgående betydelse. Det uppges att här
hållits ej färre än 13 riksmöten, af hvilka det sista och kanske
viktigaste var det, som hölls år 1595, vid hvilket tillfälle man
beslöt att oryggligen hålla Uppsala mötes beslut (1593),
hvar-igenom papismen afskaffades och hvarvid hertig Karl
(sedermera Karl IX) bekläddes med så godt som kunglig myndighet,
till lagarnas upprätthållande och landets skydd mot den
pliktförgätne laglige härskaren, medan denne från Polen sökte
bereda sitt fäderneärfda rike allt möjligt afbräck.
Bland de här hållna mötena förtjäna några att särskildt
nämnas. A ett i september 1270 här afhållet möte fattades
beslut om ärkebiskopssätets förflyttning från Gamla Uppsala
till östra’ Aros, det nuvarande Uppsala, en åtgärd, hvartill
påfven redan 1258 gifvit sitt bifall. — För att bilägga de
skarpa konflikter, som uppstått mellan konung Magnus
Eriksson (Smek) och landets stormän, hölls en herredag den 18
november 1359, där man »vid god tro och heder» lofvade
att förlåta och glömma, ett löfte som man likväl enligt tidens
sed snart — glömde. Drottning Margareta höll likaledes
här 1389 en herredag, hvarvid hon bekräftade alla adelns
privilegier. En sådan hölls äfven 1438 för öfverläggning om
Eriks af Pommern återkallande till svenska kronan. 1441
hölls här ett kyrkomöte, där man fattade beslut bland annat
om huru arf skulle delas efter personer, som aflidit utan att
ha gjort testamente. Kvarlåtenskap under sådana
förhållanden skulle enligt nämnda beslut tredelas och lika fördelas
mellan de fattige, den aflidnes släktingar och prästerskapet
(för mässors hållande till de dödes själaro). Till Söderköpings
samhälles historia, och särskildt till dess olyckskrönika, höra
utom krigets fasor äfven många och ödeläggande eldsvådor
(jämte de redan nämnda två stora sådana åren 1418 och
1498), öfversvämningar (den värsta inträffade år 1400, då
staden måste öfvergifvas och folket flydde upp på
Ludder-åsen och Ramundershäll) samt de svåra peståren 1291, 1350,
1580, 1602, 1622 och 1711.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
