Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den äkta gamla Söderköpingsrätten. Detta har visserligen
ej ännu skett, men att Hadorph det Oaktadt haft rätt i sitt
påstående om dess tillvaro visas af ett par dokument i Kongl.
bibliotekets handskriftssamling, nämligen tvenne ordböcker,
sammanbragta af den lärde antikvarien, arkivarien och
bibliotekarien Johannes Thomae Bureus, i hvilka han bl. andra
excerpter ur den svenska medeltidslitteraturen anför en del
ställen ur den »ärkegamla Söderköpingsrätten», såsom han
kallar den vördnadsvärda urkunden. Som han med stor
noggrannhet anfört sida och rad ur den begagnade kodex, har
det varit möjligt att i våra dagar samla och ordna
kvarlef-vorna af den gamla lagboken. Detta litterära
pärlstickar-arbete utfördes redan 1850 af den om vår äldre litteratur
högt förtjänte öfverbibliotekarien G. E. Klemming, som 1867
presenterade den från sin skendöd återuppväckta i en skrift
med titeln »Upplysningar och anmärkningar om en för
Sveriges laghistoria viktig urkund, den förlorade
Söderköpingsrätten». Troligen var det just ur dessa Burei samlingar,
som Hadorph hade sin kunskap om tillvaron af den gamla
lagboken. Nu återstår blott att finna denna, en möjlighet,
som visst ej är utesluten. Klemming hade ej alldeles
förlorat hoppet, såsom man finner af slutorden i hans
ofvannämnda uppsats. »Om handskriften», säger han där, »mot
förmodan skulle undgått förgängelsen, är det väl ej
otänkbart, att hon en dag kan uppspanas i främmande land, dit
flera af Burei handskrifter funnit vag och i vår tid helt
oför-modadt åter framträdt i dagen.»
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
