Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lertid icke några svårigheter att förklara allt detta såsom
väsentligen beroende på de idéassociationer, som vi på grund
af vår erfarenhet om sådana linjer och linjeförhållanden
förknippa med dem. Att vi föredra den båg- eller vågformiga
linjen och rörelsen framför sicksacklinjen och den kantiga
rörelsen, kan bero därpå, att de förra ge intryck af mera
ändamålsenlighet, att vi liksom känna på oss, att de kräfva
mindre kraftförbrukning och innebära ett bättre
tillgodogörande af kraft än de senare. Man jämföre t. ex. en person
med mjuka, lugna och harmoniskt verkande rörelser med en
som har något kantigt i sitt sätt och sina rörelser och
därigenom verkar orolig, bråkig, disharmonisk. De olika
intrycken bero i dessa fall, åtminstone till god del, därpå att den
förre använder just nätt opp den kraftyttring, som behöfves
för rörelsens utförande; han rör sig ändamålsenligt, kunna
vi säga, under det den andre på oriktigt sätt använder sin
kraft, han behärskar ej sina rörelseorgan. En landsväg, som
böjer och slingrar sig efter landskapets ojämnheter, verkar i
detta angenämare än en snörrät väg, som bryter sig fram
oberoende af terrängen; detta ehuru den senare
otvifvelak-tigt är ändamålsenligare. Detta torde förklaras dels därur,
att den i förra fallet inrangerar sig i landskapssceneriet
såsom ett moment i det (jfr hvad som ofvan sagts om
för-grundsattribut), hvilket den ej gör i det senare fallet, dels
också därpå, att kroklinjen erbjuder en viss omväxling,
medan den räta linjen, som är sammansatt af endast likartade
till hvarandra på samma sätt fogade punkter, är mera
enformig och därför verkar tröttande. Det är troligt att, om
vår lifsuppgift vore att köra tunga föror, den raka och jämna
vägen skulle bättre motsvara vårt skönhetsideal. En
sick-sackväg uppför ett alppass gör ett mindre fördelaktigt
intryck i landskapet än en väg som i svängar och båglinjer
söker sig uppför en sluttning, hvilket förklaras väsentligen på
samma sätt som de föregående exemplen.
Symmetriens skönhetsverkan har väl också sin grund
hufvudsakligen i association. På grund af vår egen
organisms symmetriska byggnad komma en hel del anordningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
