Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon visar oss slutligen ladugården, och aldrig har jag
sett en finare och ljusare och snyggare sådan. Den är som
ett boningsrum, en stor sal; fönster åt tre håll, eldstad —
öppen hvit spis — och öfver båsen en läktare, ett prydligt
rum med säng, bord och stol — »gästrum för fattigt folk som
kommer traskande», förklarar gumman!
Så är den nye vägvisaren redo. Han för oss först en
jämn och ljuflig väg utefter Siksjön, så ut på en vidsträckt
brända — skogen härjades där för 30 år sen — och så
uppför Klefbergets branta stup.
Där på högsta toppen stanna vi och se oss om. Och
där finns saker att se! Blänkande sjöar här och där i det
gröna djupet — böljande höjder där ofvan rundt om, afbrutna
af branta bergknallar — den käckaste bland dessa, Klucken,
stiger kullrig och hög på andra sidan Siksjön. Åt öster
syns byn Älfrosrämmen högt uppklättrad i en ås, i nordväst
blinkar Sonfjället, det första snöfjället, långt, långt bort, som
en hvit glimt bland de blåa kammarna, ett snöhvitt skum
eller en mås bland höjdernas blåa vågor.
Och hvilka färger! Det är ett ständigt skiftande, en
oupphörligt växlande lek af dagrar och skuggor. Här lyser
solen fram, här komma moln och skymma, här faller en fin
skur; och höjderna höljas i gulskimrande slöjor, döljas af
halft genomskinliga silfverflor, träda åter fram nakna, än matt
guldgröna, än blånande, djupt och tjockt och mustigt blånande.
Och där strålar regnbågen upp ur skogen, som en
flammande mångfärgad eld, en trolsk bengalisk jätteeld.
Utför igen — öfver myr och bara myr i silande regn.
Tills marken omsider hårdnar, och stigen blir en bred och
lättgången barrskogsväg. Flera vägar stöta till, det märks
att man närmar sig bygden. En odling skymtar mellan
träden — så öppnar sig skogen, ett vatten glimtar fram, vi ha
Ljusnans älfdal framför oss.
Bred och lugn, manligt lugn och god och
förtroendein-gifvande flyter den fram där nere mellan låga stränder, älfven
med det glada vänliga namnet. Och på stränderna ligga
stora röda gårdar med gråa uthus, och kring dem breda sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
