Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En studieresa till Gotland bör därför höra till hvarje
svensk arkitekts uppfostran. Jag har gjort den resan förr,
men först i år (1902) har jag särskildt fast mig vid »alstren
af hemslöjd», om jag så får uttrycka mig, vid den enklaste
konstalstringen, gården och hemmet, sett hur den
konstförståndiga befolkningen arbetat, då föremålet varit den egna
härden. Man borde kunna vänta sig rätt mycket i den vägen
också, då, efter hvad kyrkorna tydligt visa, landet varit
fordomdags bebodt af ett rikt och konstälskande folk. Tyvärr
finnes ej mycket kvar af gårdar och hus, söm kunna räkna
sina anor från medeltiden. Något finnes ju dock, och med
kännedom om den egenskap att fasthålla vid gamla goda
sedvänjor och former, hvilken särskildt kännetecknar de afsides
boende gotlänningarna, kunde man ju vänta att i nuvarande
stugor %fa återse många kvarlefvor från äldre kulturskeden.
Och det hoppet vardt ej bedraget.
Utrustad som det höfves en landsvägscyklande arkitekt,
med allt hvad till yrket hörer, med material för teckning och
fotografering företog jag min resa i början af juli, försedd
bl. a. med stipendium, som Sv. Turistföreningen välvilligt
ställt till mitt förfogande.
Med den kännedom, jag hade om gästgifvargårdarnas
beskaffenhet* och svårigheten att erhålla inkvartering i
bondgårdar, ansåg jag det vara lämpligast att slå mig ned på ett
ställe på landet och sedan från detta centrum utforska trakten
rundtomkring för att därefter flytta till ett annat centrum.
Lämpliga sådana, stationssamhällen och hamnplatser, finnas
tillräckligt många på ön, hvadan man utan alltför stor
tidsförlust lättast på detta sätt ordnar sina bostadsförhållanden,
i synnerhet som en eller annan mil ej spelar så stor rol!
för cyklister.
Upptäcktsresor af nu ifrågavarande slag äro alltid roliga
att göra. Man blir så glad, när man far se något nytt, som
man ej sett eller hört talas om förut och som man så gärna
tror, att ingen annan heller har sett, åtminstone ingen fackman.
* Burges i Levide socken rekommenderas dock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
