Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi lämna emellertid Lysvik, passera Berga och Vålberga
samt lägga snart därefter till i närheten af Bada vackra
herresäte, på den tiden tillhörigt excellensen Themptander, som
brukade tillbringa någon tid af somrarna där, och sedan
har man inte långt igen till Torsby — Selma Lagerlöfs
»Björnidet’», målet för dagens ångbåtsfärd.
Ju närmare Torsby man hinner, dess smalare blir
vattendraget, dess närmare tränga sig bergsluttningarna
tillsammans, dess allvarligare blifva de, ja detta ända därhän, att
trakten far en nästan dyster prägel. Och går så solen för
en stund i moln, så känner man sig nästan hemsk till mods
och tänker ofrivilligt på Selma Lagerlöfs spöken och troll,
på »Sintram» och »Dovre häxa», på vargajakt och
kråko-skrän, på gastar och annat otyg, som törhända än i dag
kan gömma sig bakom Torsbybergens skarpkantade ryggar.
Allra närmast Torsby förmildras dock dessa intryck betydligt.
Där skilja sig nämligen bergen på nytt en smula längre ifrån
hvarandra och emellan dem ter sig en ganska vidsträckt och
tätt befolkad bygd med skinande gårdar och böljande
sädesfält. Dock ser det nästan ut som om bergen dragit sig
tillbaka endast för att längre norrut, där de likt mörka
åskmoln tornat upp sig bakom hvarandra, taga sin skada igen,
ifall vi skulle våga oss åt det hållet.
Sedan vi angjort Torsby brygga, förfogade jag mig till
hotellet, hvarest jag fick mig ett bra rum samt en vägvisare,
ty min afsikt var att ännu samma afton bestiga det
ryktbara Valberget.
Vägen dit upp är hvarken lång eller vidare besvärlig,
och efter något mera än en half timmes promenad hade vi
nått bergets topp. Om utsikten där uppe är redan så mycket
taladt och skrifvet, att föga här torde vara att tillägga.
Säkert är, att den är i högsta grad värd att ses, ja att den
i viss mån kan sägas utgöra höjdpunkten af allt det vackra,
som en frykenfärd erbjuder. A t söder ser man visserligen
icke längre än ned mot Lysvik och mot norr blott till
Hvitsand, hvarest det 535 meter höga Hofjället samt en
massa andra knappast mindre höga berg stänga utsikten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
