Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hunnit öfvertyga mig om att gårdens vackra roseninfattning
till väsentlig del bestod af ett tjogtal eller mera i en vid
half-rundel kring dess gårdsterrass utplanterade, högstammiga, nu
i full blomning stående persiska syrener, samt att utsikten där
uppe i allo höll hvad den lofvat, förrän en ung man i
studentmössa kom utspringande, hälsande mig med utropet:
»Men är inte detta kapten B?» Jag igenkände genast i frågaren
en ung student, hvars bekantskap jag gjort i Karlstad,
redogjorde för anledningen till mitt besök på platsen och bjöd
därefter farväl.
Men detta väckte genast opposition. Herrskapet H
skulle bli ytterst ledsna, påstod han — om han läte mig gå
utan att nämna om min därvaro. Det var ju för öfrigt
midsommarafton. Att då sitta ensam på östmarks
gästgifvargård blefve ju bra tråkigt! »Nej», utropade han, »det går
rakt inte an; — jag springer!» Och han sprang, men kom .
snart tillbaka följd af värden själf. — Ja, slutet på visan blef
naturligtvis det, att jag, efter om äkta värmländsk gästfrihet
vittnande öfvertalning, inom en kort stund fann mig bekvämt
installerad på den härliga terrassen framför en aptitretande
kaffebricka. Snart följdes denna af en annan, laddad med allt
hvad till ett gästfritt värmlandshems aftonförfriskning hörer;
och trots den tidigare intagna mjölkbarlasten gjorde jag mitt
värdfolk godt besked.
Kort sagdt: aftonen förflöt under den angenämaste
stämning —; och jag ångrade ingalunda detta oberäknade
uppehåll bland dessa gästfria människor.
Dagen var fortfarande mycket varm, men vi hade det
härligt i lä af den väldiga vattenkonsten, som spelade hela
aftonen och som då och då stänkte uppfriskande svalka öfver
våra hufvuden.
Strax före solnedgången företogs en liten promenad upp
i bergen bakom gården för att därifrån fa en vidsträcktare
öfverblick öfver det framför liggande landskapet än från
träd-gårdsterrassen.
Efter återkomsten lät oss kommissarien H., som inom
parentes sagdt var en skicklig hornist, från terrassen beundra
ett ovanligt starkt och mångröstadt eko.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
