Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
liksom nu, då den naturliga torrläggningen årligen fortsättes i
granntrakten, så att man inom en väl icke alltför aflägsen
framtid torde kunna gå torrskodd äfven fågelvägen öfver fjärden
mellan Torneå och dess dotterstad efter fredsslutet Haparanda,
hvilken såsom bekant numera är Sveriges nordligaste stad.
Nedom den sålunda uppkomna nya gränsen mot norr
och öster blefvo i en senare tid de oss återstående delarna
af Västerbotten och Lappland afskilda i Norr- och
Västerbottens län med ett stycke af de båda gamla landskapen i
hvarje. Dessa län äro lagda någorlunda efter vattengränsen,
hvarigenom de nya gränserna ligga vinkelrätt mot
lappmarksrået eller gränsen mellan landskapen Västerbotten och
Lappland. I öfre delen af detta Norrbottens län, utmed Torne
och Muonio älfvar samt ända från kusten till långt upp i
Lappland, äga vi ett vidsträckt område, som är bebodt af i
det närmaste endast finnar. Medan inom den södra
finnmarken, i Värmland, de inflyttade finnarna uppgått i den
svenska nationaliteten — under århundradenas lopp och på grund
af kolonins isolerade läge — har ett motsatt förhållande
kunnat iakttagas inom den stora nordsvenska finnmarken vid och
i närheten af gränsen, där de svenska bosättningarna i
allmänhet fullständigt uppgått i det finska elementet samt det
finska språket under en lång följd af år visade böjelse att
utbreda sig inom svenskbygden, något som likväl framdeles
— för icke länge sedan — motverkades genom inrättandet af
ett flertal svenska skolor samt en folkhög- och
landtmannaskola i Öfver-Torneå, äfvensom genom de industriella
företag, som i en senare tid blifvit i lappmarken igångsatta. De
finskspråkiga socknarna äro för närvarande: Neder-Torneå,
Karl Gustafs eller Karungi, Hietaniemi, Öfver-Torneå,
Korpi-lombolo, Pajala (med Tärendö och Muonionalusta annex),
Jukkasjärvi och Enontekis (Karesuando) socknar, hvarjämte
finska talas inom större delen af Gellivare socken, äfvensom
i Haparanda stad. I östra och norra delen af Öfver-Kalix
socken talas äfven finska, ehuru befolkningen där merendels
är kunnig i ortens urgamla svenska landsmål, som med sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
