- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1904 /
149

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sommarkläder, fållar, sängkläder, kistan med
hemmanshand-lingarna o. s. v. gömmas, kommer man endast yttre vägen
med tillhjälp af en stege, som är rest från det nedre,
utskjutande golflaget. På de äldre, mera konstförfaret uppförda
stolp-bodarna finner man ej liksom nu bara en dörr in till öfre
botten, utan här kommer man från stegen upp på en öppen
svalgång med präktiga utsirningar på pelarna i räcket
framför dörren och på ett öfverstycke dem emellan.

Brunnen (katvo) är timrad högt ofvan marken och äfven
inuti försedd med timring, i djup 3—4 eller ända till nio
famnar. På brunnsträdet med naturlig eller konstgjord klyka
hvilar den långa häfstången med lyftarmen eller den
sammankopplade hinkställningen, som gnisslar i stormen och
alltid ritar in sin egendomliga kontur vid finnhemmanet. I
häf-stångens ända finnas stundom grofva träklabbar, järnringar,
spruckna grytor o. dyl. fastlänkade till upphjälpande af en
otillfredsställande balans. Från brunnshuset leder en öppen
ränna in till ladugården. ^

Hufvudnäringen i finnbygden är liksom annanstädes i
vårt land jordbruk i förening med kreatursskötsel. Under
en följd af år har man arbetat på att höja nötkreatursafveln
och mejerihandteringen i dessa trakter, och goda resultat
hafva häraf redan kunnat förmärkas, om också ännu icke
enighet råder beträffande åtskilliga viktiga frågor. Så t. ex.
se vissa auktoriteter i den hvita fjällrasen det lämpligaste
och enda riktiga kreatursmaterialet, medan åter andra fästa
större förhoppningar vid de rödbrokiga stammarna. Dylika
principfrågor äro ju emellertid tvisteämnen också i andra
landsändar — och hufvudsaken är och förblir väl att ens
djur genom omvårdnad, lämplig utfodring och omsorg vid
afveln lämna den största mjölkaf kastning de kunna.
Finnbonden har 6—8 kor, men de förmögnare bönderna i
Öfver-Torneå hafva 10—12 kor eller mera samt 1—2 hästar
och ett dussin far. I Neder-Torneå finnas ändå större
ladugårdar, 15—20 kor. Den felslagna höskörden 1902 har
emellertid afsevärdt förminskat kreatursbesättningen i finnbygden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:55:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1904/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free