- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1904 /
152

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lindan eller myren; men finnas på sistnämnda håll lador
uppförda, hopas det halftorkadt inom de glesa laduväggarna, där
vinden spelar igenom och snart torkar det bärgade gräset.
För att hållas i växtkraft måste lindorna omsorgsfullt skötas,
men detta kommer dem långtifrån alltid till del. Skulle de
icke så rikligt gödslas och med tillhjälp af skopa eller
spri-dare bevattnas med latrin, kunde de heller icke så länge som
nu är fallet lämna någorlunda giltiga höskördar, enär de
vanligen äro ganska klent afdikade, hvilket också visar sig af
dé efter hand inträffande förändringarna i växtgrupperingen.
Lämnas nämligen lindan åt sig själf, utan att med lämpliga
mellantider plöjas upp, gödslas och på nytt besås med
fodergräs, blir hon med åren infiltad med björnmossor och
gestaltar sig då som »blomäng» med lågväxta örter: Ranunculus
acris, Polygonum viviparum, Rubus arcticus o. s. v.

*



Befolkningen i nordsvenska finnmarken är nykter och
sparsam, och dess lefnadssätt är prägladt af enkelhet och
förnöjsamhet. Idog och uthållig, aldrig tröttnande inför
svårigheter, är finnen skickad att vara en ödemarkens brukare,
och hans sega flit lyckas understundom afvinna densamma
resultat, som på goda grunder äro ägnade att väcka
högaktning och beundran.

Kosthållet utgöres väsentligen af syrad och tätad mjölk,
osyradt kornbröd (rieska) och salt fisk. Mjölken ätes med
träsked ur bunken och är vanligen piimaf, d. v. s. endast
själfva sura långmjölken, ty fiili (sur mjölk med bibehållen
grädde) anser man sig icke hafva råd att äta och grädden
måste samlas till smörkärning, så att man far något att sälja.
Mjölken torde ursprungligen tätats med tillhjälp af
Pingui-cula-blad, men nu tar man endast en klick surmjölk ur en
äldre bunke och smörjer därmed bottnen och sidorna i den
nya eller rena bunken, häller dit söt mjölk (maito) och far
långmjölk. Det kan också vara tillräckligt att lägga en klick
surmjölk i den söta mjölken för att ernå samma effekt: att
mjölken »stannar». På hyllan med de stora, vårdsamt hållna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:55:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1904/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free