Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l8 2
ERIK MODIN.
landet endast genom en usel ridväg, som följande Ljusnans
norra sida vid Hoåns inflöde vek af mot Jämtland. En annan
gren gick längs Ljusnan upp genom Härjedalen. Vanligen
följde resenärerna denna.
De fa, som i äldre tid foro i syfte att lära känna landet
och om andra närliggande orter lämnat hvarjehanda
upplysningar, hafva därför icke besökt Högdal. Den förste och
snart sagdt ende, som fordom antecknat något om denna
socken, var hudiksvallsprosten Olof Broman (f. 1676, f 1750).
På uppmuntran af den om Hälsinglands fornhistoria så
förtjänte teologie professorn Daniel Djurberg företog Broman
under de första åren af 1700-talet vandringar rundt
Hälsingland för att insamla material till landskapets beskrifning i
anseende till »landets egenskaper, antiquiteter, förmåner,
in-byggarenas uppkomst, goda lefverne, hälsosamma tillstånd
och ärbara sinne etc.». Den rika skörd han gjorde har han
nedlagt i en handskriftssamling, »Glysisvallur», nu till största
delen förvarad i Hälsinge nations bibliotek i Uppsala.
Till Högdal kom han, vill det synas, år 1704, måhända
i sällskap med fadern, som var fogde och årligen besökte
orten för att uppbära skatterna. I de ej särdeles betydande
anteckningarna rörande denna socken — några blad —
möter en del funderingar om dess namngifning och bebyggande,
hvilka ej kunna hafva annat än kuriositetens intresse.
Broman var barn af sin tid, den rudbeckianska med dess
storhetsdrömman de sagohistoria, hvartill man öfverallt sökte och
fann anknytningar. I Hovedal, som han skrifver namnet,
ser han minnet af »then Hofudr, som var kung Gudmunds
son i Glysisvallur och ägde till hustru Agantyrs Berserkens
dotter Hervora, hvilka voro föräldrar åt Heidrik then
öfver-dådige sällen, som fadren måste drifva utur Glysisvallur».
Detta skall hafva tilldragit sig 350 å 400 år efter Kr. I
afseende på byn Vändsjös namn är han villrådig, huruvida det
härleder sig »af Disa Venadis, som lärde norrländingame
både fiska och jaga eller skjuta — det synes icke otroligt
wara — eller af wända emedan här är änden af Helsingaland
emot Herjeådalarne»–
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
