- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1904 /
203

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

På Studekollen uppförde svenskarna 5 små batterier,
tillsammans bestyckade med fem 18 Ifriga och två 12 Ifriga eller
tillhopa 7 kanoner, och strax, därbredvid fyra 60 Ifriga
mör-sare. Dessa små batterier lågo så nära hvarandra, att de på
afstånd kunde uppfattas som 3 eller, i likhet med hvad
Lands-berg skrifver, som 2 batterier. Landsberg angifver kanonantalet
riktigt till 7 stycken, men på senare kartor och i senare
berättelser ser man kanonerna ofta angifvas till ej mindre än 18.

När svenskarnas batteribyggnad upptäcktes, riktades mot
densamma en häftig eld såväl från Gyldenlöve som från
Stortornet* och Overbjerget, men arbetet gick det Oaktadt
lugnt sin gång, och efter några dagar voro batterierna fardiga.
Omedelbart därpå började svenskarna, på måndagskvällen den
med löpgrafsarbetet. Den första löpgrafven, som, då
terrängen var gynnsam, utfördes med en betydande
arbetsstyrka (1,200 man), kom framringlande bakom höjden norr
om Studekollen och kröp mot söder uppför dalsänkningen
mellan denna höjd och Gyldenlöve (linjen n:o 1). Då grafven
var svår att åtkomma, uppgick förlusten under natten till
endast 4 personer. Följande dag öppnade de nämnda svenska
batterierna sin eld och riktade densamma hufvudsakligen mot
Gyldenlöve.

Så utsatt för beskjutning från fästningen och dess
utanverk och så trång, som terrängen nu var, kunde man endast
framdrifva löpgrafsarbetet nattetid och med mindre styrkor.
Under tiden bearbetade de svenska batterierna
Gyldenlöve-skansen, hvars kanoner på onsdagskvällen voro demonterade.
Besättningen förnaglade dem själf och förde ammunitionen i
säkerhet till fästningen. Sedan därpå »muren paa den
ba-gerste side [blivit] nedskudt», skredo svenskarna mellan kl. 3
—4 på torsdags eftermiddag till stormning, och var kung
Karl själf den andre i ordningen, som besteg fastet, hvilket
snart blef taget.

Redan samma natt fortsattes löpgrafsarbetet, och under
mörkret uppkastades en graf i jordbacken sydväst om och
tätt framför Gyldenlöveskansen (linjen n:o 4). Från denna

• Kallas på Fischers(?) karta Mellanbergets skans.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:55:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1904/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free