Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vi skulle vara framme om halfannan timme. Och deras
beräkning slog in på minuten.
Nassa eller rättare den högsta kobben i »skärgården»,
Stor-Nassen, synes från Möjans berg, men endast som en liten
otydlig ljusblå buckla på hafshorisonten. Ett par i solen
hvit-gula streck i mellanplanet, några skär, som vi skola passera,
är det enda som bryter den väldiga vattenspegeln, hvilken nu
skiftade i silfverhvitt, ljust, ljust blått och svagt rosa, som
det inre af en pärlemorsnäcka.
Snart ha vi lämnat våra hemtrakter bakom oss, det
smaragdgröna Saffransskär, de kullriga hvita Tistronskären,
och mellan Rotskär om styrbord och Rönnkubb och
Gräs-grundet på babords sida styrt ut på stora vidder, som ej ha
tjärdnamn längre, emedan de räknas till hafvet.
Oljigt gunga vi fram i en blank dyning. Hafvet öppnar
sig i tre väderstreck, horisonten afbruten endast af ljusa eller
mörka linjer — den rödlätta åt norr är Rödkubbe skärgård,
åt öster framträder Stora och längre ned Lilla Nassa i mera
materiella färgtoner, den mörka strimman i sydost är
Björkskärs skärgård, i söder synas två svarta punkter, det är
Grönskärs och Korsö fyrtorn.
»Hvarför synes Björkskär så mörk?»
»Där står skogen kvar.»
»Björkskog?»
»Nej, al. Annan skog växer inte här ute. Det fanns
vacker alskog på Gillöga också (utanför Nassa), där det nu
är bara berg. Ägaren var en möjabo, han högg ned skogen
och skötte för resten fågeln som en roffare.»
»Jaså, det finns ägare till dessa aflägsna skärgårdar?»
Karlarna tittade på hvarandra och tyckte synd om oss,
antar jag. Den ene sade: »Det är ju värde både i jakten och
fiskvattnet.»
Med sådana samtal förkortade vi emellertid resan. Våra
vänner från Möjan voro visst icke talträngda, men på frågor
följde svar, och så fingo vi ändå veta en del om människornas
lif ute i dessa öde regioner, som man gärna tänker sig
befolkade endast af ej der, grisslor, måsar, trutar och annan sjöfågel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
