- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1904 /
288

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Långt bättre vore, att man, som vid det skotska
sillfisket, förde den till land och å en fiskebörs sålde den på
auktion. Då erhölle fiskaren betalning efter gällande pris och
uppköparen blefve mången gång bättre ställd äfven han. Nu
kan det hända, att han, för att ej gå miste om varan,
betalar mera än han går i land med, just därför att han ej vet,
att prisen på en kort stund hunnit sjunka högst betydligt.
Ty intet fluktuerar så hastigt, som priserna på denna
marknad. En hastig ökning i tillgången — och varan betalas
genast mycket lägre.

Det är också en särdeles liflig konkurrens om att få köpa,
en konkurrens, som stundom kan ta sig rätt lustiga former.
Så var jag en gång med på en bogserångare, som gick en
half mil med full fart åt ett håll, där inga vadbåtar funnos,
blott för att lura en besvärlig seglande konkurrent, att där
fanns något att fa bakom några holmar till sjöss. Försöket
lyckades. Det var just inga välsignelser, som från
segelbåten lästes öfver oss, när vi passerade honom på retur. Han
hade motvind tillbaka.

Inte alltid går det så lätt. Ofta nog är det flera som
slåss om bytet. Den stackars vadförmannen »sliter då en
hund». Han får ha öron att hviska i både fram och bak,
han far allahanda myror i hufvudet, ty en annan gång, då
marknaden är mera »flau», kan det vara bra att stå väl med
den uppköpare, som i allmänhet är mest »rundhändt».
Därför håller han sig vanligen till en, som han känner, äfven
om dennes bud skulle vara några öre lägre pr låda.

När uppköparen är ensam med sitt offer på valplatsen,
kan dialogen stundom ta en komisk form. Samtalet
föres då rätt ensidigt från ömse håll. Fiskarens sträfvan går
ut på att höja varan till skyarna. Han försäkrar, att fetare
och större sill finns det inte att fa söder om Svinesund.
Han kan inte lämna den ett öre under 15 kronor lådan.
Uppköparen i sin ordning försäkrar, att om han skall ge det
priset för »sillynglet», far det »sättas i sump och stå på
tillväxt i två år». Som sillen nu är »vill han inte ha den i sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:55:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1904/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free