Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
morgon lämna detsamma för att gå till mötes okända öden
i form af forsfärd, vandring genom myrar o. s. v. Efter en
frukost, hvilken dock drager betydligt ut på tiden, och sedan
bandskorna fyllts med mjukt hö, börja vi vår vandring till
Jukkasjärvi. Simon Turima med det vilda skägget och den
trohjärtade rösten, som redan odödliggjorts genom Albert
Engströms teckning från ett lapplandsbesök, och Johan Spett,
finnen med de markerade dragen, Jukkasjärvis skickligaste
forskarl, skola öfver Jukkasjärvi och forsarna i Torne älf föra
oss till Svappavara.
Regnet silade ned och myrvattnet stänkte högt för hvarje
steg. Vi hoppade från tufva till tufva och följde så tätt vi
kunde efter Johan Spett, som likt en spårhund halfspringande
följde en stig, som ej våra ögon kunde skönja. Han och
Simon Turima förde på finska ett ifrigt samtal, af hvilket vi
endast kunde uppfatta ordet »koski«, som vi snart lärde oss
betydde fors.
Hvilken lättnad, då Johan sneddade öfver en skogsbacke
och vi ej längre kände den gungande myrmarken under
fötterna. Men på andra sidan utbreder sig en ändå ändlösare
och, som det synes oss, våtare myr. Midtpå myren stannar
Simon för att varna oss till försiktighet vid öfvergången af
en handsbred, slipprig stock, som skulle hjälpa oss öfver en
stor svart dypöl. Med tillhjälp af våra stafvar krångla
vi oss öfver och åter sträfva vi fram öfver myrar och
skogsbackar med snärjande dvärgbjörk, blossande varma, ty
Johan står ej att hejda i sin raska fart. För att något
förkorta vägen för Johan oss till Luossajokki, ett litet sågverk
vid stranden af Torne älf. Luossajokki (Laxälfven) lär kunna
uppvisa en sällsynt rikedom på fisk och ägaren till detta
ensliga sågverk sade oss, att han funderat på att bygga en
liten stuga till tjänst för möjligen kommande turister. Man
lånar oss vänligt en båt och snart landa vi vid Jukkasjärvi.
Häradshöfdingen ber Simon skynda med anskaffandet
af forsbåt och roddare, så att vi innan nattens inbrott kunna
hinna till Svappavara, men nu visar sig frukten af Simons
och Johans öfverläggning under vägen. Det är för sent att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
