Svenska Turistföreningens årsskrift / 1904 / 332 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hund ut från en af de gråa stugorna och försvinner bortåt
stigen. Förunderliga stämning! Sinnet gripes af en känsla
af oändligt vemod och varmaste kärlek till denna sköna,
fattiga bygd.

SVENSKA TURISTFÖRENINGENS STUGA I VASSIJAURE. Fot. af O. Halldin.

Klockan tre på morgonen väcker oss häradshöfdingen
med ett kraftigt bultande och: »Upp, flickor, så få ni kaffe!»
Sedan farväl tagits af gästgifvarmor, stufva vi in oss i den
stora flata forsbåten. En mjuk bädd af renhudar och
kuddar är tillredd på botten af densamma och på denna slå
vi oss ned. »Häradshöfdingen far sätta sig midt i båten
och flickorna midtemot», säger Simon. Det småregnar och
vi svepa in oss i våra kappor. Teelki och jag hålla hvarandra
hårdt i handen, ty ett svagt brus höres på afstånd och vi
veta, hvad det betyder. Våra roddare, två utom Simon och
Johan, samtala halfskrikande och vi urskilja endast orden
»koski» och »huä». Det förskräckliga ordet »huä», hvars
betydelse jag ej förstår, gör mig nästan stel af skräck. Bruset

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>