- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1904 /
340

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

daten upplyste oss sedermera om att han tillagat svamp,
som han plockat på fjällsluttningen. Till ombyte stekte
han äfven en och annan öring, som han fångat i Abiskojokk.

Vi, som ej kunde hämta upp vår föda ur Abiskojokk
eller samla den på Nuoljafjällets sluttning, måste vandra till
Björkliden för att förstärka vårt matförråd. Alla bekymmer
i den vägen komma nästa år att besparas stugans gäster,
ty under nästa sommar anordnas af stationsinspektoren vid
Abisko en enklare mathållning i den lilla baracken intill
stugan.

Vid foten af Nuoljafjället, som genomskäres af den
längsta tunnel i Sverige, och utmed strandbrädden af Torne
träsk går vägen till Björkliden, en riktig skogsväg, fastän
träden äro små och knotiga. Raka, höga blåklockor, hela
rader af glänsande prästkragar och stora knippen förgätmigej
växa utmed kanten. Vid Björkliden låna vi en båt och
ro utmed de egendomliga strandbildningarna till
Silfverfallet. En fjällbäck kastar sig här som en slöja af lättaste
silfverskir nedför den branta klippväggen. Man kan ro
nästan in under fallet mellan de lodräta klippväggarna.
Silfverfallet kommer säkert att blifva en af de mest eftersökta
utflyktspunkterna från Abiskostugan och dess namn snart
lika kändt i vårt land som Brudslöjan.

Men dagarna runno och vi måste åter snöra våra
ränslar och lämna den torfklädda stugan och den forsande
Abiskojokk, som hvarje kväll söft oss med sitt brus. För sista
gången sågo vi solen sänka sig bakom fjällen och gjuta en
flod af guld öfver snöfält och vatten. Farväl, Torne träsk,
du underbara, äfven du finner väl din skald liksom den
skogkransade Vessman funnit sin, och är han då en diktare med
Guds nåde och kan tolka de underliga sagor, som ditt
djupblå vatten och dina skiftande stränder tälja, då kommer
säkert hans sång att spela på de djupaste strängarna i
tusentals svenska bröst.

I Kiruna, där vi nu stannade öfver för tredje gången,
mottogos vi med största gästfrihet. »Det har snöat i natt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:55:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1904/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free