Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
natten uppnådde vi tältet. Uppstigandet hade tagit åtta,
nedstigandet fem timmar. — Dagen därpå tog jag med ett visst
vemod afsked af Kebnekaise. En regnbåge, som omfattade
hela dalen och prunkade i nordens allra underbaraste
färgskiftningar, delade himlen i två falt. Och nu vandrade vi
tillbaka till båten samma väg som för två dagar sedan.
På Ladtjojaures iskalla vatten öfverföllos vi af en så
häftig storm, att vi måste gå i land. Vi uppsökte ett ensligt
lapptält och blefvo mottagna af två lappar i varma
vinterdräkter och af en ryss. Ryssen var icke utan en viss bildning,
och man kunde spåra hans inflytande på hans båda kam-
finnas större sprickor, som man kanske icke genast observerar. Som
regel gäller naturligtvis äfven, att man ej bör företaga uppstigningen
ensam samt att man bör vara försedd med rep och fullständig
alputrustning, d. v. s. stigjäm och järnskodd alpstaf.
Sedan jag uppnått bergväggen, knöt jag fast stigjärnet under
vänstra foten — jag hade endast ett stigjäm med mig, alldenstund
expeditionen förfogade öfver blott ett par och det ena järnet användes af
någon af mina följeslagarne — och böljade så den enda verkligt svåra
bestigningen med vänstra sidan inåt och alpstafven utåt. Då jag kommit
uppför bergväggen, syntes ej en enda mörk punkt, endast snö och is.
På detta öfversta snöfält reste sig en bubbla af snö, den högsta toppen,
som utan svårighet uppnåddes efter en timmes maklig promenad.
Förmodligen skulle uppstigandet kunna försiggå med betydligt större
lätthet från Tjäktjadalens södra ända, men då förlän ges vägen betydligt
och man passerar Signedalen i hela dess utsträckning.
Utsikten från stortoppen år hänförande åt alla håll, men särskildt
i väster och i sydväst, där hela horisonten består af topp vid topp så
långt ögat kan nå. öster- och söderut flyta jord och himmel mera
ihop i en mörkare färgton.
Efter att en stund ha betraktat detta storslagna panorama,
anträdde jag återfärden. Nedstigandet för bergväggen var ofantligt
besvärligt, men sedan jag hunnit till foten af densamma satte jag mig
på den präktiga skarsnön, och nu bar det utför med svindlande fart,
hvarvid jag använde stafven som styrstång. Efter 10 minuter var jag
nere i bottnen af den första bergkitteln, där jag återfann mitt sällskap,
och efter ytterligare 2 timmars ansträngande marsch voro vi tillbaka
vid lägerplatsen. Klockan var då omkring 11 på kvällen, och jag
behöfver ej säga, att kvällsmaten smakade förträffligt ofvanpå denna
ansträngande men härliga dagsvandring i högfjällen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
