Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalarnas lustgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
<!– FIXME: bild –>
Dalarnas lustgård. [1]
En ko-midsommar i Floda.
af
Karl Trotzig.
Glad och god skall människan vara
medan hon bidar döden.
<!– FIXME: bild –>Det är få orter i Dalarna, för att inte säga i hela
vårt land, som så väl och så länge bevarat sitt
individuella kynne som Floda. Och dock är nog mycket
af det för lifvet där inom egendomliga redan borta
eller på väg att försvinna. Om nu världens gång är
sådan, att de små samhällenas individualitet är dömd
att utjämnas för att uppgå i högre enheter med rikare
lif och större lifsmöjligheter, lär det väl tjäna till
intet att sörja däröfver eller söka hålla det gamla
kvar. Detta senare kan väl ha sitt berättigande, i
händelse den mindre enheten haft lifsbetingelser värda
att upptagas af det hela. Och alltid har väl hvarje
folk, liksom hvarje individ, från sin tillryggalagda
lifsvandring någon erfarenhet, som kan utgöra ett
kunskapstillskott af värde för den stora enhet,
hvari det uppgår såsom en del.
I alla händelser har det ju sitt stora intresse
att studera en individs liksom ett afskildt
samhälles lif, innan det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
