- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1905 /
16

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalarnas lustgård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och Leksands brudmarsch, efter hvilken bröllopsskaran
tågade från kyrkan. Spelmannen, Olsosgårdens nuvarande
brukare, också han en Ola, är en helt ung man. Det
mesta af det gamla har han ju lärt af sin far. Ty
far hans har fordom varit en mäkta stor spelman. Nu
är han gammal och stel af gikt och ledvärk.

Och så få vi höra äfven honom. Stapplande komma
tonerna fram under de stela fingrarnas grepp,
men granneligen märker man att han varit en
spelman af Guds nåde. En sådan som man träffar
på konserttribunerna ute i världen, med ryktets
gloria om pannan, eller – långt borta i en aflägsen
bygd bland lyckliga människor. Så genomträngd af
musiken har denne man varit, att alla hans barn fått
tonernas gåfva i arf. Det kommer småningom fram,
att inte allenast sonen Olof är musikalisk, utan
att alla barnen fingrat på fiolen, äfven flickorna,
fastän det gubevars inte skall vara rätt »passugt»
här att kvinnfolken spela fiol.

Denna ort äger skatter af gammal folklig musik och
poesi, hvarigenom människornas känslor under tidernas
lopp tagit sig uttryck, ofta på ett svärmiskt och
drömmande sätt.

Jag har antecknat en strof af en kärleksvisa, som
redan den i all sin korthet anslår den äkta folkvisans
ton:

När du dör bort jag måste dö
Och aldrig vara mer.

Af Fyr-Kirstis visa, som lär vara diktad vid medlet
af 18oo-talet, minns jag en strof:

När som jag ser på bergen blå,
Jag full med tårar står.

Församlingens organist och skollärare, herr
E. J. Tunstedt, har synnerligen rika samlingar af
egenhändigt upptecknade dansar och lekar, visor och
låtar från orten. Nedanstående visa är antecknad
ur hans samling och meddelas här med hans benägna
tillåtelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:55:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1905/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free