- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1905 /
115

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Natur och kultur i norra Halland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genomdragen af en mängd sprickor och rämnor, utefter
hvilka förkastningar ägt rum, d. v. s. delar
af berggrunden ha sjunkit i förhållande till de
öfriga. Ibland har sänkningen försiggått utefter blott
en spricka eller förkastningslinje; i andra fall har
ett område, begränsadt af flera rämnor, sjunkit,
och stundom har en förskjutning inträffat å ömse
sidor om ett kvarstående parti. Enär dessa sänkta
eller kvarstående områden hvar för sig äro flera
kvadratkilometer i omfång, måste terrängformen bli en
helt annan än den vanliga småkulliga, och då bergen
alltså i en mängd fall begränsas af förkastningar,
äro deras sidor vanligen mycket branta.

Dalgångarna i ett sådant landskap blifva därför helt
olika de eljest vanliga af floderna utgräfda eller
erosions-dalarna, sådana som t. ex. de norrländska
älfvarnas. I olikhet med de sistnämndas slingrande
lopp med jämförelsevis långsluttande sidor äro de
dalar, som uppkommit genom förkastning – och hit
höra de flesta i norra Halland – oftast i stort
sedt raka med branta väggar. Äfven i afseende på
förhållandet mellan hufvuddalar och tillstötande
sidodalar gör sig en stor olikhet märkbar mellan
de båda daltyperna. Tvenne erosionsdalar förenas
nämligen oftast i Y-form, men af lätt insedda skäl
mera sällan i T-form, och än mindre förekommer
X-formen, hvilka båda däremot äro vanliga i fråga
om sprickdalar. Floderna i en sådan trakt rinna
naturligtvis ofta genom sprickdalarna, men de ha
i blott ringa grad förmått öka deras djup eller
bredd. Å bild 1 synes sålunda, huru Viskan endast
helt obetydligt förmått skära sig ned i de lösa
jordlagren på bottnen af den sprickdal, i hvilken
den framrinner. Om man jämför den lilla strandbrinken
till vänster å bilden med t. ex. Indalsälfvens nipor,
så synes, hvilken underordnad roll den halländska
erosionsdalen spelar för landskapsbildningen i
jämförelse med den norrländska.

Om man sålunda i de flesta fall redan med ledning af
formen igenkänner sprickdalen, så fordras dock ytterligare
bevis för ett säkert afgörande huruvida en förkastning ägt
rum. I främsta rummet får man undersöka bergartens
beskaffenhet utmed den förmodade spricklinjen. Till följd af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:55:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1905/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free