Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Natur och kultur i norra Halland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trifves emellertid ej i kalkhaltigt vatten, och detta
är orsaken till att den saknas inom hithörande delar
af Halland. Här har nämligen jordmånen under istiden
erhållit en ganska hög grad af kalkhalt genom det
slam, som jökelälfvarna medförde från Västergötlands
silurområde med dess rikedom på kalksten. I stället
för af hvitmossa bildas därför torfven af gräs, starr,
ängsull, vass, säf och andra högre växter, som gifvit
upphof till en utmärkt bränntorf. Halländingarna ha
alltså Västergötlands geologiska bildningar att tacka
för sitt goda bränsle.
De flesta fördjupningar i dessa områden äro
visserligen upptagna af mossar, men några ha
dock ännu förmått bibehålla sig som sjöar. Till
följd af vegetationsbristen å de omgifvande bergen
få dessa sjöar ett mycket underligt utseende och
påminna mera om Bohusläns skärgård eller fjällsjöar
ofvan trädgränsen än om sydsvenska insjöar, såsom
framgår af bild 5. Frånvaron af markbetäckning å de
omgifvande höjderna orsakar en annan egendomlighet
hos dessa sjöar, nämligen deras högst varierande
vattenstånd. Om våren, när snösmältningen inträffar,
och under regntiden på hösten nedstörtar inom kort
allt vattnet till sjön, enär intet vegetationstäcke
finnes, som kan kvarhålla och så småningom afgifva
det. Följden blir, att vattenståndet ökas högst
betydligt, men då bäckarna snart utsina, sjunker
vattnet åter. Att växterna i en sådan sjö måste
afpassa sig efter den varierande vattenhöjden, kan
lätt iakttagas. I en vik i den bortre af de å bild
5 synliga sjöarna finnes ett bestånd af den vanliga
gula näckrosen, hvilket på högsommaren anträffas på
torra land, flera meter från vattnet. Såväl blad- som
blomskaft ha på grund häraf förkortats, så att de ej
äro mer än 1,5-2 dm långa, alltså blott en tiondedel
af sin vanliga längd. De grofva rotstockarna bilda
ett flätverk på marken, liknande tallrötterna på
en skogsstig. Äfven andra vattenväxter bli här på
detta sätt »strandsatta», om ock näckrosen är den
mest utpräglade djupvattenväxten.
Men äfven för människan saknar detta periodiska
högvatten icke sin betydelse. Om man närmare
betraktar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
