- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1905 /
167

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jungfrun

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af stenlabyrinten. Hon gör sig strax bemärkt genom
sin välljudande, melankoliska hvissling.

Strax efter kl. 2 på morgonen börjar under junidagarna
fågelsången att klinga i ekskogen på Jungfrun, ty
det är endast där, som sångfåglarna hålla till,
och ljuder sedan hela dagen med små afbrott för
näringssökandet, tills den på aftonen afslutas
af bofinkarnas hurtiga drillar och ännu senare af
rödhakens tunna löpningar. Konserten börjades den
dag, då jag särskildt gaf akt på fågelsången, af
törnsångaren, som jublande höjde sig öfver den buske,
där han sofvit på kvist. Af egentliga sångfåglar
finnas här fyra eller fem, nämligen de redan nämnda
bofinken, rödhaken och törnsångaren samt trädgårdssångaren, hvars kraftigt framsjungna, rutinerade
arior fylla skogen med välljud. En koltrasthona
iakttogs äfven, men någon hanne var icke att se
eller höra. Dessutom iakttogos två mesar: talgoxen,
ytterst vanlig, och blåmesen, hvilka väl få räknas
med bland sångfåglarna, om än de icke kunna hänföras
till första klassens konstnärer. Talgoxens sång får
väl anses som allmänt bekant, blåmesens är något
likartad, endast något svagare och slutande med en
liten drill; af professor S. Nilsson härmas den med:
»hyt-hyt, kerretekéké». För mina öron lät det snarare
som isti-isti-isti-siterritä. Ett par af den stora
brokiga hackspetten (Picus major) har slagit sig ned i
skogen och hackar hvarje år åt sig ett nytt hål till
häckplats i någon af asparna. Skogsdufvans trefliga
kutter höres ofta från ekkronorna. Härmed torde jag
ha omnämnt alla de fåglar, som vistas i ekskogen.

På stränderna saknas icke sädesärlan och på öns
norra sida hålla kråkorna till. De äro dock icke
talrika. Jag har icke sett fler än två. Under mitt
första besök såg jag ett par tornsvalor jaga i
rymden ofvan Jungfrun, men det var tydligen gäster
från fastlandet eller Öland. Som herre öfver allt,
som flyger och springer på Jungfrun, tronar på en
klippkant pilgrimsfalken, d. v. s. när han är hemma,
hvilket icke lyckats mig att finna honom. Hans nätt
och jämnt flygfärdiga unge fick jag se i sommar, som
jag tror. Af en person, som vistats en längre tid
på ön, hörde jag, att en uf varit bosatt här någon
tid, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:55:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1905/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free