Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinda härad i Östergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omöjligt är det för mig att återfå denna ring», och kastat
den i sjön. Följande dag återfanns ringen i en nyss
fångad gädda och återlämnades till ägarinnan, som
slutligen skall hafva dött i yttersta armod. Ringen,
som sedermera följt såsom inventarium till egendomen,
fanns ännu på 1870-talet i dåvarande ägarens, kapten
J. P. Westerlings ägo, och var en guldring af fint
filigranarbete, omfattadt af 2 släta guldslingor,
och platsen, där den kastades i sjön, förlägger
traditionen vid en holme med en stor sten, kallad
»Guldringen».
Redan på långt afstånd ser man den ovanligt smäckra,
198 fot höga tornspiran på Horns kyrka, hvilken
tornspira är byggd efter ritning af C. G. Tessin och
är af synnerligen ädel form, sådan som man sällan
finner på en landsortskyrka, och särskildt icke i
Kinda, där kyrktornen äro fula.
Med ångbåt kan man icke komma längre söderut än till
Horns lastageplats vid Åsundens sydligaste spets,
där ångaren plägar ligga öfver en dag för att lasta,
hvarför det är god tid att göra utflykter från Horn
eller Hycklinge genom de dalar, som från norr till
söder parallellt genomskära den sydligaste delen
af Kinda. Den vidsträckta, öppna slätten öster om
Hycklinge kyrka bevarar ännu otaliga minnesmärken
från en förgången kultur. Därifrån går i en dalgång i
sydostlig riktning utmed de vackra sjöarna Hallången
och Spillern en väg till Odensvi socken i Tjusts
härad. Utmed denna väg vid Österby finnes ett större
graffält från hednatiden med 18 à 20 resta stenar,
benämndt »jättemon», och ett stycke därifrån vid
Vallingedal påträffades sommaren 1901 vid rifning
af en gammal källare ett fragment af en runsten,
174 cm. långt och 35 cm. bredt, med ristningar
i 2 rader, den öfre hua . lat . ri .., den nedre
... ur . sin, hvilket från den förlorade delen,
som kan antagas hafva varit ungefär lika stor, torde
kunna suppleras så: hua . lat . ri [sta (l. sa)
stin þansi iftir .. faþ (l. bruþ)] ur . sin. =
Hua lät rista (l. resa) denna sten efter sin fader
(l. broder). Denna sten har alltså varit ganska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
