Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinda härad i Östergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
följande dag tjuren skulle slaktas, blef han rädd, men
Fnasken, som var varskodd, sade: »Gud välsigne dej,
Mulle», och så fingo trollen intet. Slutligen skulle
Fnasken bota trollen. Han gick till kyrkan och tiggde
sig till af kyrkovärdarna en flaska »mässvin», under
förebärande att någon var sjuk i hans hem. Med denna
flaska gick han till trollen i Röberget och bjöd dem
dricka. När de smakat vinet, blefvo de vilda och galna
och slogo ihjäl hvarandra. När de alla voro åtgångna,
skulle gubben ta deras skatter, men då fick han höra
en trollkäring, som låg i en skrefva i berget, säga:
»Här har jag sett sju ekskogar växa upp och sju ruttna
ner, men aldrig har jag sett ett sådant slag förr
i Röberget.» Då sade Fnasken: »Fick du icke smaka
Kristi vin, så skall du få smaka Kristi flaska»,
slog flaskan i skallen på käringen, så att hon dog,
och tog famnen full med silfverskatter ur berget, så
mycket han kunde bära, och skyndade hem. Men när han
kom tillbaka för att hemta mer, var berget stängdt och
han kom icke in. »Se’n har det varit tyst i Röberget.»
En afkomling af Fnasken äger ännu en »silfverkappe»
af denna skatt.
Sjöråt, sjöjungfrun eller näcken, hvilka begrepp
likställas, uppenbarar sig i många skepnader, än
såsom en många alnar lång gädda, än och för det mesta
såsom en skön flicka, »så grann, så det gnistrar om
henne». Hon sätter sig i framstammen af fiskarens båt
och vill uppväcka hans kärlek. Fiskaren Tjäderlund var
en mycket beläst och from man, som likväl sjöjungfrun
fångade i sina garn. »Sist du, Kristen, jag lurte
dig allt», sade sjöjungfrun, störtade sig i vattnet
och hvälfde omkull ekan, så att fiskaren kom i sjön,
förlorade sin ena sko och blef aldrig folk mer. Lars
Persa i Drabo var ute och fiskade och fick en väldig
gädda på kroken, men förmådde inte draga den till
båten. Då blef han ängslig och bad i sin nöd: »Herre,
hjälp mig.» Då fick han gäddan intill båten och
fick tag i den med handen, hvarvid han sade: »Släpp,
Herre, nu har Lars Persa fått tag.» Men det skulle
han aldrig ha sagt, ty med en knyck slet sig gäddan
ifrån honom. Det var sjöjungfrun. Gubben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
