Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afsedda att gifva korta och öfversiktliga, rikt
illustrerade sammanfattningar af vårt nuvarande
vetande inom olika områden af svensk kulturhistoria.
I O. Almgrens arbete finna vi bland annat en kort
skildring af huru fornforskningen uppstod och tog
fart i vårt land. Det var under vår storhetstid. Det
svenska folket fann sig då till sin egen häpnad
erkändt som en bland Europas stormakter. Med
själfkänslan öfver denna ställning uppstod hos vårt
folk en stark åtrå att lära känna sin forntid, sitt
ursprung. Olof Rudbeck och hans skola uppbyggde sina
stolta fantastiska läror om »de yfverborne Svear och
Götar». Denna forskning begagnade sig med ifver af
fornlämningarna, särskildt runstenarna, och gjorde,
oaktadt sina öfverdrifter i slutsatser, stor nytta
genom insamlande af materialet. Magnus Gabriel
de la Gardies ingripande bildar i detta hänseende
epok. Vi få vidare läsa en historik öfver fortgången
af fornforskningen och en redogörelse för den tryckta
och otryckta litteraturen om våra fornlämningar.
Hufvuddelen af framställningen är emellertid ägnad
åt beskrifningen af de fasta fornlämningarna,
af deras olika former och af deras förekomst i
de särskilda landskapen. Sålunda redogöres för
de fornlämningar, hvilka bestå i anordningar
för det dagliga lifvets behof, såsom boplatser
(»kulturlager») grundvalar och andra husrester,
odlingar, vägar och verkstadsplatser. Följande
afdelning behandlar befästningar, en annan grafvar
och minnesvårdar, en tredje bilder och inskrifter
på stenar och berghällar, en fjärde offerställen
och församlingsplatser. Intressanta jämförelser i
ord och bild göras. Huru belysande äro ej t. ex. de
båda skeppsbilderna å sid. 39, där vi kunna jämföra
en hällristning vid Gisslegärde i Bohuslän med
ristningen å en grafsten från bronsåldern vid Novilora
i Italien? Eller jämförelsen sid. 54 mellan labyrinten
norr om Visby med en bild å ett etruskiskt kärl? Den
senare bär till och med i bakvänd skrift namnet
Truia, och under namnet Trojeborg äro de för folket
välbekanta, dessa många egendomliga stensättningar
i vårt land.
Så öfvergår författaren till beskrifning af de
särskilda landskapens fornlämningar, frambärande
det karakteristiska i afseende på fornminnen för
hvarje område. För den Bohuslänska landskapsbilden
äro ju de ärevördiga stenkumlen något utmärkande,
och hällristningarna tälja där sina dunkla sagor om
forntida bragd och id. I Västergötland framträder
i synnerhet Falbygden med sina talrika monumentala
gånggrifter. Öland, liksom de två andra Östersjööarna
Gottland och Bornholm, hade under järnåldern
en synnerligen rik kultur. Ön är öfversållad af
fornlämningar från denna tid, på västra sidan i nästan
oafbruten följd liggande på den s. k. landborgen. På
Gottland tilldraga sig, utom allt annat, stenålderns
boplatser ett stort intresse. De tre mälarlandskapen
Södermanland, Uppland och Vestmanland bilda i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
