- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1906 /
12

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


kyrktorn med trappgaflar. Och en förfallen »stubbakvarn»
kan lyfta sin tunga silhuett öfver slätten.

Sen skall man märka hur det skrider mot vår. Hur
myllan torkar och ligger rödgrå i ljuset af de långa kvällarna.
Hur råkorna draga sig skränande samman öfver gårdarnas
små lundar och alikorna (kajorna) fara in och ut genom
kyrktornet. Hur dikesväggarna prickas af Tussilago och hur
gräset spirar. Hur kornsparfven sisar från pilträdets krona och
hur storken från sitt hjul på takåsen orörlig skådar bort mot
det grå töcknet, där landet fördunstar.

Vårsådden skall stå upp i korn och hvetegrönt,
maskrosornas guld skall flöda på de tofvigt gröna ängarna, köttröd
pilört simma på märgelgrafvarnas blå vattenspeglar och
gårdarna gömmas undan af späda löf i träden.
Stickelbärsbuskarna i trädgårdarna skola tätna af fuktigt mjuka blad
och »slån»-träden hvitna af blommor.

Klöfvervallarna skola sträcka ut sina rosigt röda
blomsterhaf och holländska kor i långa räckor stå och frossa i
härligheten. Sockerbetornas bladrosetter ställa upp sig i
snörräta rader, och svafvelgula fålt af raps och åkersenap ligga
bländande i solskenet.

Sommaren kommer, och dess ljumma vind går fram genom
ljusnande åkergröda och tager med sig dess doft. Den för
med sig all den tjusande aromen af vägarnas vildblommor
och af dufvestolar (blåklintar) och kornnejlikor som stå och
vagga bland hvetet. Och den står stilla i örtagårdarna bland
stormhattar och kejsarkronor och mättas med kryddorna af
salvia och krusmynta, ambrott och lavendel, som kvinnorna
sticka mellan näsduken och psalmboken, när de taga till
kyrkes.

Vid den tid, då rågen ligger som varmast i färgen — som
snittytan af en mogen melon — då öppnar längs
vägkanterna vägvårdan sina ljusblå blomsterstjärnor. Naturens
varma vekhet tolkas af åkerkanternas oxtungeört, hvilkens
mörkvioletta blommor äro som sammetslena ögon. Men
blåeldens blå är som en djärf och lustig trumpetstöt som
klingar långt ut öfver landskapet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:43:25 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1906/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free