- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1906 /
15

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


komma till korta inför nya situationer. Deras lif förflöt ju
under enahanda och ständigt återkommande intryck från
yttervärlden. Sällan eller aldrig öfverskredo de slättens
område för att se andras seder och höra andras tankar. Deras
färd i det dagliga lifvet möttes aldrig af några nya,
tankeodlande problem. Samma lättfattliga sysslor aflöste
hvarandra i en oföränderlig följd. När vårsolen torkat de
vattensjuka markerna och frossan var öfverstökad, togs årdern
fram och jorden tvärades, sådden ströddes, harfven gick och
trumlan rullade. Medan sommaren skred fram och grödan
mognade, plöjdes och gödslades trädan, vägarna lagades och
torfven skars i mossarna. Rågen mognade, skars och
trafvades, korn och hafre mognade och mejades i sinom tid,
och höstagillet stod i dagarna tre. Så »skredde» man
trädan och tog upp pantofflerna, och vintern gick in med
mårtensdagen. Då var tiden kommen att köra gödsel igen och
att skära pilarna till bränsle. Taktfast började
tröskemännens plejlar att dunka inne på logarna, och drängarna
slöjdade hjul och annat, när de icke »forade» kreaturen.

Allt detta kom och gick med årstidernas regelrätta gång
och visarnas vandring i stugeuret, och intet däraf var ägnadt
att sätta själarna i rörelse. Skolbildningen, som meddelades
af någon gammal soldat, inskränkte sig till katekesen, och
det bibliotek, ur hvilket de vetgiriga ville ösa, fick godt rum
på det lilla hörnskåpet i dagligstugan. Det utgjordes af en
del almanackor, några visor, en och annan liten andaktsbok
såsom »sammetsplåster» och »samvetsväckare», möjligen
också den mera sällsynta och värdefulla skrift som hade
till rubrik: »Andeligt Teleskop eller Titteglas i hvilket
man ser sina egna fel i den ena ändan och sin nästas i then
andra».

Rätt märklig var de gamla skåningarnas religiositet.
Skåningen var icke religiös i högre mening och är det
fortfarande icke. I full öfverensstämmelse med hans goda yttre
ställning yttrade sig hans gudstjänst hufvudsakligen uti
tacksägelser, och till hans heder må det sägas, att dem sparade
han inte på. Det gafs intet gille — och man hade både

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:43:25 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1906/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free