Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
färgerna. På deras klädkistor voro målade röda tulpaner.
Tulpaner och rosor slogo krans kring sammanvuxna hjärtan
på kvinnornas skäkteträn. I hög grad konstförfaret var det
arbete de ägnade åt hemmets förskönande. Den medeltida
väfnadskonsten, som en gång hade hem i hela Skandinavien
fann ingenstädes så gynnsamma lifsvillkor som på den
skånska slätten. Spinnrockar surrade öfverallt under höst och
vinter, och väfstolar slamrade hela den långa sommardagen.
De skånska väfverskorna hade en ovanlig blick för
proportionerna, och färgerna, som de hämtade ur hembygdens
växtvärld, voro varma och samklingande.
Och poesin och dikten? Skaffa dig en sorg och blif
diktare, heter det. De gamla skåningarna hade så litet
sorger. Och glädjen var så hvardaglig gäst ibland dem, att
den icke hade festens glans och icke behöfde förevigas.
Någon gång hände det dock att den gaf sig uttryck. I
valborgsmässotiden band den kors af kabbalök och fäste dem
vid stugutakens bjälkar. Och någon gång kunde den blåsa
en låt i ett värahorn, som fångade för en kort minut all
lifvets soliga fröjd. Och den kunde komma i bröllopsstass
med bålda later och med smällar af pistoler — som ville
den slå bort ifrån sig hur mycket man suttit där hemma och
räknat öfver hemgiften.
Nåväl! Allt detta var för länge sedan när andarna ännu
icke vaknat. Kulturen kom. Den kom med enskifte och
rationellt jordbruk, med järnvägar och fabriker, med
hypoteksbanker, seminarier och folkhögskolor. Spillrorna af
lifvet på landet, som en gång var ett enda stort, oreflekteradt
konstverk, flyttades öfver till museerna, och ut öfver
slätterna strömmade den nya tiden med sin färglöshet och sina
bekymmer.
Det af gammalt kända fenomenet, att man endast äger
det man förlorat, har upprepat sig äfven i Skåne. Skånsk
anda och skånsk poesi ha vaknat till medvetande. Man
söker och samlar spåren af det förgångna, man samlar
dialekterna, man samlar historierna. Och allmogedräkterna, af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
