Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOHUSLÄNNINGAR PÅ STORSJÖFISKE. 2J
tingen förbi fyren Muckle Flugga på en liten klippö
utanför den nordligaste udden, eller söderut, och kuttrarna
lägga sig på de förut nämnda bankarna utanför västra
kusten.
Nu börjar den egentliga arbetstiden, och den är sträfsam
nog. Allt intresse riktar sig då naturligen på själfva fisket
med backorna och fiskens insaltning. Vi skola först taga
redskapen i närmare betraktande.
Backorna eller storbackorna, som de med ett fullständigare
namn kallas till skillnad från de mindre koljebackorna, som
användas utanför Sveriges västkust, skulle man kunna
beteckna som väldiga långrefvar för fiske på större djup. De
bestå af en grof, tjärad lina med vidsittande tafsar, s. k.
kän-sor, som äro försedda med ett flöte (»flå») något utanför
midten och en krok i ändan. Som hela backan har en
mycket betydlig längd, är den för bekvämlighetens skull ej ett
enda stycke, utan uppdelad i mindre delar, som vid
utläggningen knytas tillsammans. Hvarje sådan del är dock 200
famnar lång och försedd med 50 krokar. Den kallas
egendomligt nog ett hundre.1 Vanligen är backan sammansatt
af 4 sådana hundren per deltagare, inberäknadt kocken, som
dessutom har ett litet hundre på 25—40 krokar, den s. k.
slabben, som gifvit honom binamnet slabbekarlen. Slutligen
komma 2 hundren, som kallas fyllehund och fiska till maten
ombord m. m. En backa, som är sammansatt på detta sätt,
kallas en länk, och vanligen utlägges en sådan hvarje dag.
Om man emellertid ej hinner göra i ordning så många
hundren, tagas blott två per man, alltså hälften så mycket, hvilket
jämte slabb och fyllehund bildar en »stubb». Sällan och
blott vid mycket gynnsam väderlek kan det hända, att man
lägger ut »hela ställen», d. v. s. 5 hundren per man. Då hvarje
hundre, som sagdt, är 200 famnar långt blir det en betydlig
längd på backan och ett stort antal krokar. En länk är så-
1 Namnet hundre har förmodligen uppkommit däraf, att det förr i
världen burit 100 krokar. Fiskarna kunna visserligen ej påminna sig detta säkert,
men minnas väl den tid, då hvarje hundre hade 80 krokar. Antalet synes
alltså under t dernas lopp ha nedbringats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
